Inga produkter i varukorgen.
Svenskt-ukrainskt samarbete stärker vårdens beredskap
Beredskap Nu tar Sahlgrenska sjukhuset sitt Ukraina-stöd till nästa nivå. I ett tvåårigt samarbete ska erfarenheter av katastrofmedicin delas, beredskapen stärkas och ukrainska sjukvårdare få andrum från krigets vardag.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har stöttat Ukrainas sjukvård sedan krigets start, dels rent praktiskt genom att ta vissa kritiska traumapatienter till Sverige och genom att skicka sängar, rullstolar, respiratorer, med mera – dels genom att hålla traumakurser och andra utbildningsinsatser. Nu formaliserar sjukhuset sitt stöd till Ukraina genom ett tvåårigt projekt som bland annat innehåller erfarenhetsutbyte och brevidgång för ukrainsk sjukvårdspersonal.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det här är inte ett slags biståndsarbete, det är ett kunskapsutbyte som gynnar både Sverige och Ukraina. När vi startar internationella samarbeten utgår det alltid från att projektet är etiskt hållbart och att det ger patientnytta för bägge länderna, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Projektet är en del av ett nationellt program för stöd till återuppbyggnad av Ukraina, som Socialstyrelsen och Sida står bakom. Samtliga universitetssjukhus i Sverige har möjlighet att ansöka om medel för projekt inom sin egen verksamhet. Sahlgrenska har sökt och fått medel för sitt projekt som pågår till och med 31 december 2027.
Från Sahlgrenskas håll är motivationen, utöver att visa solidaritet med Ukraina, att få en ökad kunskap om katastrofmedicin. De senaste åren har beredskapsfrågan fått en ökad aktualitet, inte minst i sjukvården.
– Det har med det geopolitiska läget att göra och när vi blev medlem i NATO blev det extra tydligt att vi behöver fokusera mer på resiliens, säger Boubou Hallberg.
Han understryker att säkrandet av sjukhusets beredskapsförmåga är en viktig aspekt i samarbetet.
– För att kunna utveckla en mer robust verksamhet kan vi inte bara läsa om kris vi måste också simulera krisartade situationer. Av de ukrainska sjukvårdarna har vi bland annat fått en utökad kunskap om hur man flyttar skadade människor från fält in till vårdanrättningar, säger han.
De ukrainska militärsjukvårdarna har i sin tur fått en chans till återhämtning under besöken i Sverige.
– Det arbetar under enorm påfrestning i krigszoner, så de har kunnat vila upp sig litegrann i Sverige innan de åker tillbaka och fortsätter vårduppdraget vid fronten.
