Succéstrategin för kapacitetsbrist som halverade vårdkostnaden: ”Var inte rädda att ta hjälp utifrån”

– Vi hade kontakt med ett sjukhus i Manchester som hade både en mobil buss-mottagning och flera mindre utspridda mottagningar. Först testade vi en mobil buss-enhet som blev väldigt uppskattad och då ville vi utveckla idén, säger Maria Andersson Ödman, projektägare och biträdande verksamhetschef på blod- och tumörsjukdomar.

Därför blev det ett köpcenter

Gränbystaden kom på tal för att det låg bra till och när det kom fram att det fanns lediga lokaler som skulle passa mottagningen påbörjades planeringsprocessen. Riskbedömningar och anpassningar förbereddes där patientorganisationer var ständigt närvarande och fick möjlighet att tycka till.

– Kontakten med patientorganisationerna var avgörande. Dels för att de är mottagarna och behöver få tycka till, dels för att kunna visa stundtals tveksamma i personalen att patienterna själva verkligen vill ha en sådan här lösning.

”En framgångsfaktor var att ha med läkemedelsföretagen”

Tillsammans med Akademiska är också tre läkemedelsbolag (BeiGene, Bristol Myers Squibb och Pfizer) med och delar på notan för projektet. Samtliga läkemedelsföretag gick in som partners och finansierade bland annat en extern projektledare.

– En framgångsfaktor var att ha med läkemedelsföretagen som verkligen var med och deltog aktivt i arbetet och har bra kontakter. Det är nog mitt tips till de som vill göra liknande projekt: var inte rädda att ta in hjälp utifrån.

Samarbetet gjorde det, enligt Andersson Ödman, lättare för projektet att få kontakt politiken och med resurser som annars inte skulle ha funnits tillgängliga, så som för hälsoekonomiska beräkningar.

Vad fick läkemedelsföretagen ut av samarbetet?
– De fick ganska mycket goodwill.

På Akademiska sjukhusets hemsida skriver de om samarbetet:

”I avtalen är det specificerat att läkemedelsbolagen inte har något inflytande över de behandlingar som ges vare sig på sjukhuset eller på behandlingsmottagningen i Gränby. Läkemedelsbolagen har heller inte inflytande över vilka patienter som väljs ut att få behandling i Gränby.”

Så blev resultatet

Sedan mottagningen slog upp dörrarna har alla mätningar lett fram till slutsatsen att satsningen varit en framgång. Kostnaden per behandling har halverats till följd av billigare lokalkostnader och effektivare arbetstid för sjuksköterskorna.

– Sjukskötersketiden är lite billigare i Gränby och det beror på att störningsmomnten minskar i och med att mottagningen är frikopplad från sjukhuset. Exempelvis finns inga läkare som har frågor, man blir inte inkallad för att hjälpa någon annanstans och det finns ingen telefon som ringer.

97 procent av Gränbys patienter har i en enkätundersökning svarat att de hellre får sin behandling på den frikopplade mottagningen än på sjukhuset

– Tillgängligheten har varit otroligt uppskattad, det är närmare för många och lättare att få parkeringsplats. Det är också många som har med sig anhöriga vid besöken och en positiv grej som lyfts fram är att dessa gärna passar på att handla mat och liknande under tiden för behandlingen.

Lösningen med Gränby är till synes ganska unik inom den svenska vården just nu och har lockat blickar både nationellt och i Europa. Bland annat har Maria Andersson Ödman tagit emot besök från Västerås och Karolinska men också sjukhus i Belgien, Irland och Island har visat intresse.

– Just att ha en mottagning i ett köpcenter på det här viset är i min vetskap unikt. Sedan finns det andra liknande lösningar. I Göteborg har de till exempel ett mobilt team som åker runt till onkologipatienter och jag vet att vissa barnmottagningar ligger frikopplade från sina sjukhuslokaler.