Inga produkter i varukorgen.
”I början ansågs jag nog som en jobbig typ” – Den gröna kvinnokliniken
Ledarskap Förbättringsarbetet ”Den gröna kvinnokliniken” har i fem år arbetat med återanvändning, växtbaserad mat och mycket mer i hållbarhetens namn. Men medan Danderyds sjukhus är med på tåget har den allmänna attityden däremot inte alltid varit lika grön.
Annika Lundgren Cronsioe, överläkare Danderys kvinnoklinik. Foto: Press, Carin Wesström, Adobe stock.
I en tid innan Greta Thunberg, second handshopping och Oatly blev coolt, verkade överläkaren Annika Lundgren Cronsioe ändå i hållbarhetens namn.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Jag har alltid pratat mycket om hållbarhet och ansågs nog ibland att vara en jobbig typ eller en ”grön mupp”. Jag drivs av att tänka på nästa generation och förstår inte hur det argumentet inte räcker för att övertala de flesta. Idag är medvetenheten och engagemanget betydligt större, vilket är oerhört glädjande, säger Annika Lundgren Cronsioe.
Hon är överläkare på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus, och har arbetat med projektet för klimatanpassning vid namn ”Den gröna kvinnokliniken”. Projektet tog sin början för fem år sedan, 2021, och har fått mycket uppmärksamhet till följd av klinikens minskade klimatpåverkan.
Bland annat har kliniken minskat användningen av engångsprodukter, satsat på att göra kloka kliniska val som minskar vårdens resursåtgång, serverat växtbaserad mat och regelbundet granskat sina processer.
När Kvalitetsvård hörs med Annika Lundgren Cronsioe ska hon snart i väg på ett studiebesök i Alingsås.
– VGR har ett tvätteri som kan sterilisera flergångarbetsskläder och vi se efter möjligheterna att bygga något liknande i Stockholm, säger hon och fortsätter:
– Oftast är hållbara satsningar som så att de är en investering som sedan blir billigare i längden. På det viset går ekonomi och hållbarhet ofta hand i hand.
Argumentet att hållbarhet också innebär besparingar är också något som biter på ledningen även när andra argument inte gör det, menar Annika Lundgren Cronsioe.
– För att engagera sjukhusledning så handlar det i min erfarenhet oftare om kortare perspektiv och årsbudgeten varav det handlar om att visa på de ekonomiska fördelarna ifall man vill få igenom projekt som rör hållbarhet. Nu har många ändå insett vikten av det internationella arbetet med kloka kliniska val och förstått vikten av att minska vårdöverkonsumtion. Det gagnar patient, ekonomi och miljö.
Hon berättar att hon upplever att ledningen i deras verksamhetsområde varit lyhörda och att intresset för hållbarhet blivit större under det senaste decenniet.
– Det är väldigt viktigt att ha med sig sina chefer. Säger en chef att vi ska sluta med engångsinstrument till och med nästa månad så gör vi det. Om det i stället bara är jag som säger att vi borde göra det är det mycket svårare.
Att få med sig sina medarbetare i arbetet är viktigt för långsiktigheten i förbättringsarbetet, på Danderyds kvinnoklinik finns de till exempel medarbetarledda gröna team som håller igång motorn i hållbarhetsarbetet.
– Våga gör din röst hörd och ta upp ämnet klart och tydligt: det här är vägen vi måste ta. Ta med bevis på varför din förbättring är viktig i form av studier eller bjud in talare. Ofta räcker det med att någon är engagerad för att flera ska hänga på.
– Det kanske är lite fult men jag har också alltid sagt ”vi” även om det bara var jag i början utan något uppdrag bakom mig. Nu har jag ett uppdrag på riktigt och personer bakom mig i satsningen så det har löst sig bra.
