Regionen kortar väntan på cancervård – bäst ledtider i Sverige

Under den tiden ska patienten bland annat genomgå koloskopi, mikroskopisk analys och röntgen, diskuteras på behandlingskonferens, få besked av läkare och i många fall skrivas in inför operation.

Problemet är att varje steg kan skapa ny väntan. För Kvalitetsvård berättar Erik Norén, överläkare på kirurgmottagningen, om processen.

– Om de olika besöken tar vid i följd efter varandra, riskerar det lätt att bli väntetid mellan varje moment. Behandlingskonferens och inskrivning sker till exempel bara en gång per vecka, säger Erik Norén.

Kartlade patientens väg från misstanke till behandling

De senaste åren har endast omkring 20 procent av patienterna i Blekinge fått behandling inom den rekommenderade ledtiden.

För att förstå var tiden försvann började verksamheten kartlägga hela patientens väg från misstanke till behandling.

– Arbetet skedde huvudsakligen genom så kallade processmöten där vi kartlade förloppet, patientens resa från misstanke till behandling, i syfte att identifiera begränsande faktorer och väntetider, säger Erik Norén.

Vid två tillfällen gick man dessutom igenom ett större antal individuella patientjournaler.

– Syftet var att förstå var de faktiska väntetiderna finns.

En viktig förändring har varit att försöka undvika att vårdens olika moment bara följer på varandra. I stället ska flera delar av processen kunna planeras parallellt eller med så kort tid som möjligt mellan besöken.

– Vi har redan tidigare haft reserverade tider för koloskopi, skiktröntgen och läkarsamtal för cancerbesked, men nu har vi skärpt detta ytterligare.

Har fått arbeta med kapaciteten: ”Har varit en förutsättning”

Operationsplaneringen förbereds också tidigare, redan i samband med koloskopin.

– Vi är också noga med att det finns läkartider dagen efter konferens, säger Erik Norén.

Samtidigt har regionen behövt arbeta med kapaciteten. Köer till både koloskopi och operation har funnits kvar sedan pandemin.

– Att komma tillrätta med den kösituation inom både koloskopi och operation som funnits alltsedan pandemin har varit en förutsättning för att förbättra ledtiden.

För att komma ikapp har resurser omfördelats och extern hjälp använts. Men enligt Erik Norén är det inte den tillfälliga kapacitetsökningen som ska bära förbättringen på längre sikt.

– För att få till en bestående förändring är ändrat arbetssätt väsentligt, och vi menar att det är den huvudsakliga förändringen.

Förändringsarbetet har till stor del drivits av medarbetarna genom processmöten. Samtidigt krävs tät kommunikation mellan bland annat koloskopister, SVF-koordinatorer, läkare, kontaktsjuksköterskor och operationsplanerare.

På ledningsnivå har verksamheten parallellt försökt anpassa antalet koloskopier, läkartider och operationsdagar efter det faktiska behovet.

”Vi ser goda förutsättningar att vidhålla vårt arbetssätt”

Resultaten syns även i medianväntetiden. Den minskade från 55 dagar i januari till 36 dagar i juni.

Fortfarande får dock ungefär en tredjedel av patienterna inte behandling inom den rekommenderade tiden. Exakt vad som ligger bakom de längre väntetiderna kräver enligt Erik Norén en ny genomlysning.

– För en enskild patient kan ju till exempel ett avbokat besök göra att ett moment i kedjan skjuts upp en vecka, och då kanske vi missar det statistiska målet på 46 dagar.

Regionen följer nu ledtiderna månadsvis, tillsammans med väntetiderna till koloskopi, läkarbesök och operation. Kapaciteten är dock fortfarande en utmaning.

– Men vi ser goda förutsättningar att vidhålla vårt nya arbetssätt, avslutar Erik Norén.