Karolinskas hållbarhetschef: ”Det spelar ingen roll hur många riktlinjer vi tar fram”

– Det är inte bara vi på hållbarhetsenheten som gör jobbet. Utan miljöinformatörerna och alla duktiga medarbetare i verksamheterna skulle det inte gå att driva igenom förändringar och faktiska initiativ, säger Petra Michélsen, hållbarhetschef på Karolinska universitetssjukhuset.

Varje tema, funktion och stab har dessutom en hållbarhetssamordnare från den centrala hållbarhetsenheten. Det ger verksamheterna en tydlig kontaktväg när frågor uppstår.

Fem av fem i internationell utmärkelse

I augusti 2026 fick Karolinska universitetssjukhuset högsta betyg, fem av fem, i tidskriften Newsweeks internationella utmärkelse World’s Greenest Hospitals 2026.

Bedömningen omfattar bland annat energianvändning, utsläpp av växthusgaser, vatten- och avfallshantering, föroreningar och kemikalier, inköp och leverantörskedjor samt styrning och strategi.

Petra Michélsen ser utmärkelsen som ett erkännande av ett arbete som har pågått under lång tid och som involverar hela organisationen.

– Det är i mötet med patienterna, i valet av material, i planeringen av en operationssal och i hanteringen av utrustning som hållbarhetsarbetet blir verklighet.

Utmärkelsen sätter samtidigt ljuset på ett bredare arbete inom Region Stockholm. Regionen arbetar med att minska vårdens klimat- och miljöpåverkan genom bland annat inköp, upphandlingar och lokaler. Arbetet omfattar även social och ekonomisk hållbarhet.

Klimat och diskriminering i fokus

Karolinskas hållbarhetsprogram gäller 2023–2027 och omfattar social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Programmet knyter också an till de globala hållbarhetsmålen och Parisavtalet.

Under 2025 och 2026 har sjukhuset valt att lägga särskild kraft på två frågor: klimat och diskriminering.

På miljöområdet är ett av målen att öka den cirkulära resursanvändningen och minska klimatpåverkan med 40 procent till 2027. Enligt Petra Michélsen kommer över 90 procent av sjukhusets klimatpåverkan från konsumtionsbaserade utsläpp.

Mycket handlar därför om hur material används i vardagen. Vårdpersonal behöver till exempel undvika att ta med mer engångsmaterial än vad som behövs in till en patient, eftersom det som tagits in inte alltid kan användas igen.

Handskar är ett annat exempel.

– Vi ska använda handskar när det behövs, men inte när de inte behövs. Det handlar om att undvika onödig användning.

För Petra Michélsen räcker det därför inte att hållbarhetsarbetet finns beskrivet i styrande dokument.

– Det spelar ingen roll hur många riktlinjer vi tar fram. Arbetet måste nå hela vägen ut i mötet med patienten.

Cirkulära förkläden ska minska engångsanvändningen

Ett konkret exempel är Karolinskas arbete med cirkulära plastförkläden. Initiativet började som ett pilotprojekt och har sitt ursprung i erfarenheter från pandemin.

Då blev beroendet av långa leveranskedjor tydligt, samtidigt som stora mängder material fortsatte att slängas. Förra året upphandlade Region Stockholm cirkulära plastförkläden för samtliga akutsjukhus.

Målet på Karolinska är att 50 procent av förklädena ska vara cirkulära under 2026.

Men förändringen kräver mer än ett nytt materialval. Logistik, distribution och praktiska lösningar på avdelningarna behöver också fungera.

– Det krävs väldigt mycket handpåläggning när man skapar något helt nytt, säger Petra Michélsen.

Bland annat behöver servicepersonal få ut förklädena och särskilda hållare för rullarna sättas upp på rätt platser. Vårdpersonalen behöver samtidigt få in det nya arbetssättet i vardagen.

Ska göra diskrimineringsgrunderna konkreta

På den sociala sidan är ett av målen i hållbarhetsprogrammet att Karolinska ska erbjuda en jämställd och jämlik vård och arbetsmiljö.

Sjukhuset ska bland annat utveckla stöd till verksamheterna för att arbeta med kunskapshöjningar kring de sju diskrimineringsgrunderna. Det ska också utveckla statistikuppföljningen och samla initiativ kring jämlik vård och likvärdigt bemötande.

Karolinska har bland annat tagit fram korta filmer på omkring sex minuter för att göra frågorna mer konkreta för medarbetarna. Ett exempel handlar om funktionsnedsättning och diskriminering. Arbetet med frågorna har gjorts obligatoriskt.

Petra Michélsen ser en tydlig parallell till klimatarbetet: även här avgörs mycket i vardagen.

– Vill vi ha en jämlik vård fri från diskriminering måste arbetet nå hela vägen ut i patientmötet.

Det kan handla om hur en patient blir bemött oavsett kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra diskrimineringsgrunder.

Petra Michélsen vill samtidigt inte ge bilden av att arbetet är färdigt.

– Vi arbetar med att få med oss all personal, så arbetet är inte klart. Det är ett systematiskt arbete som kommer att pågå över tid.