Stressforskaren: Så kan vården bromsa sjukskrivningarna

Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av akutsjukhus och primärvård från slutet av 2025 visade på omfattande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Problemen påverkar både vårdkvaliteten och personalens hälsa.

Samtidigt visar en rapport från Försäkringskassan att de stressrelaterade sjukskrivningarna ligger på historiskt höga nivåer, särskilt inom vård, skola och omsorg.

– Arbetsmiljön i vården är väldigt utmanande. Och en dålig arbetsmiljö påverkar inte bara personalen, den påverkar också patienterna och i längden hela samhället, säger Emma Brulin.

Effektiviteten kommer på bekostnad av arbetsmiljön.

Vårdfokuspodden gästades nyligen av Lena Raftevold från intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus. Hon berättade att sjukskrivningstalen på avdelningen ofta ligger runt tio procent.

– Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva, sa enhetschefen Lena Raftevold i Vårdfokuspodden.

Hur hänger hög arbetsbelastning och långvarig stress ihop med sjukskrivningar?
– Stress i sig är inte farligt. Men om man arbetar i en väldigt stressig miljö under lång tid utan att få ordentlig återhämtning kan det leda till utmattningssyndrom och annan ohälsa. Till slut orkar man kanske inte längre gå till jobbet och behöver sjukskriva sig för att få vila och återhämta sig, säger Emma Brulin.

Forskaren menar att vården fortfarande brottas med konsekvenserna efter pandemin. Långa vårdköer, hög arbetsbelastning och uppskjutna operationer har byggt upp stora vårdskulder.

Samtidigt har den ekonomiska krisen ökat pressen ytterligare. Enligt henne har vården aldrig riktigt fått tid till återhämtning efter pandemin.

– Efter stora omvälvande händelser kommer effekterna ofta först senare. Eftersom när det är press på samhället så minskar sjukskrivningarna, för när det är press på samhället så minskar sjukskrivningarna. I flera studier ser man att det brukar börja synas tydligt i statistiken ungefär fem år efteråt.

”Arbetsmiljön är ett organisatoriskt ansvar”

Samtidigt upplevde många också positiva delar under pandemin enligt forskaren. Personal fick lära sig nytt och drev ofta själva förändringar på arbetsplatserna.

– Men till slut säger kroppen ifrån. Och efter pandemin hann vården aldrig återhämta sig. I stället kom den ekonomiska krisen och långa vårdköer med uppskjutna operationer och uppföljningar. Pressen på vården har fortsatt under lång tid, säger Emma Brulin.

Vem bär ansvaret för arbetsmiljön egentligen?
– Arbetsmiljön är ett organisatoriskt ansvar och måste finnas med i alla beslut om förändringar och nya arbetssätt.

Hon menar att vården ofta arbetar i silos. Vårdkvalitet blir en fråga, arbetsmiljö en annan och ekonomi en tredje. Samtidigt visar forskning att allt hänger ihop.

– När man inför nya arbetssätt eller behandlingar tittar man ofta på hur patienterna påverkas. Men man glömmer lätt bort hur personalen påverkas.

Så får du in arbetsmiljöperspektivet vid förändringar

– Ett första steg är att alltid ta med arbetsmiljön i riskbedömningar när man inför nya arbetssätt. Om man till exempel börjar med en ny operationsmetod ska man inte bara titta på hur patienterna påverkas, utan också på vad förändringen innebär för personalen. Det är ett sätt att börja bryta mönstret, säger Emma Brulin.

Arbetsmiljöfrågorna måste finnas med i hela organisationen och inte bara längst ut i verksamheten enligt henne. De stora och strategiska besluten tas ofta på politisk nivå, och redan där behöver man tänka på hur besluten påverkar patienter, verksamheten och personalen.

Vad krävs för att skapa hållbara arbetsplatser?
– De flesta arbetsplatser har väldigt lite utrymme just nu eftersom organisationerna redan är hårt pressade. Därför måste ansvaret för arbetsmiljön finnas i hela organisationen, inte bara ute i verksamheten.

Hon lyfter också vikten av ett tryggt arbetsklimat där människor kan samarbeta, trivas och känna att det är okej att göra misstag.

– Det skapar både en bättre arbetsmiljö och bättre kvalitet för patienterna. Men det här arbetet kan inte bara ligga på första linjens chefer. Hela organisationen måste ta ansvar, säger Emma Brulin.