Många patienter som opereras för lumbal spinal stenos, en förträngning i ryggradskanalen, fortsätter att vara fysiskt inaktiva även efter operationen. Det riskerar att påverka både återhämtningen och livskvaliteten.
De vill överbrygga gapet mellan forskning och vårdens vardag
Forskning Hur kan forskning bidra till bättre rehabilitering och verkliga förändringar i vården? Det vill professor Mari Lundberg undersöka genom ett digitalt rehabiliteringsprogram och en internationell satsning på förändringsledning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
För att förbättra rehabiliteringen utvecklar forskare vid bland annat Göteborgs universitet och Sophiahemmet Högskola det digitala programmet Get Back. Forskningsprogrammet leds av Mari Lundberg, professor vid Sophiahemmet Högskola, och har nyligen fått ytterligare tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
– Rehabiliteringen utgår från personens egen berättelse och mål. Vad vill jag kunna göra igen, och vilket stöd behöver jag för att komma dit? säger Mari Lundberg till Göteborgs universitet.
Ska utvärderas på 252 patienter
Get Back utvärderas i en studie med 252 patienter från fyra ryggkliniker. Deltagarna fördelas mellan det digitala programmet och en kontrollgrupp.
Patienterna som deltar i programmet får kontakt med en fysioterapeut före operationen och erbjuds sedan upp till tio uppföljande samtal via video eller telefon under de första tolv veckorna.
Forskarna ska mäta deltagarnas dagliga steg med rörelsemätare och undersöka effekterna på smärta, fysisk funktion och aktivitetsnivå. Även programmets kostnadseffektivitet ska jämföras med ordinarie rehabilitering.
En tidigare pilotstudie har visat lovande resultat, men den större studien ska ge ett säkrare underlag för att bedöma effekterna.
Utvecklar internationellt ledarskapsprogram
Parallellt utvecklar Göteborgs universitets Centrum för personcentrerad vård, GPCC, ett internationellt ledarskapsprogram tillsammans med flera samarbetspartner.
Programmet riktar sig till ledare inom hälso- och sjukvård, akademi och policyutveckling. Målet är att stärka deras förmåga att genomföra förändringar i vårdens organisation och arbetssätt.
– Syftet är att stärka deras förmåga att leda förändringsarbete och bidra till en global omställning mot en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, säger Mari Lundberg.
Programmet är fortfarande under utveckling. Ambitionen är att bidra till att forskningsbaserade arbetssätt får större genomslag i vårdens verksamheter.
