Inga produkter i varukorgen.
Bättre rutiner behövs för kameror i äldrevården
Kommunerna måste bli bättre på rutiner för att hantera frågan om samtycke när man installerar kameror inom äldrevården. Det visar en studie som Socialstyrelsen har gjort i tolv kommuner.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien visar också att både de kameror och de gps-larm som används inom äldrevården innebär en effektivisering för kommunerna. Larmet gör att den äldre kan gå ut själv, men larma eller bli positionerad om hen går vilse.
Kamerorna används av hemtjänsten för att nattlig tillsyn, istället för fysiska besök. Det har ibland anförts kritik mot att kamerorna skulle vara integritetskränkande – men den nya studien tyder på att de oftare upplevs ha motsatt verkan.
– Kamerorna gjorde att de äldres nattsömn blev bättre, då de fick sova ostört. Ett oväntat resultat var att många upplevde en stärkt integritet, då det inte längre kom personal mitt i natten. Vi kan tydligt se att kamerorna gör nytta för kommunerna, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen i ett pressemeddelande.
Den ökade effektiviteten beror på att personalen slipper nattlig rutintillsyn och kan ägna sig mer åt de som verkligen behövde ett personligt besök.
Nyttan med gps-larm var inte lika entydig och kräver en mer komplex organisering av arbetet jämfört med kamerorna. Vem ser till att den enskilde har med sig larmet och har laddat det? Vem positionerar? Vem rycker ut vid ett larm? En slutsats var att kommunerna i många fall inte har anpassat sina arbetssätt för den här tekniken.
– De som var mest positiva till gps-larm var de anhöriga. De upplevde en ökad trygghet i vissheten att deras make, maka eller förälder kan hittas om hen irrar bort sig, säger Dick Lindberg.
Målgruppen i sig innebär en del problem vad gäller det samtycke som måste till vid användning av kameror och positioneringslarm. En person med demens kan ha glömt bort att den sagt ja till tekniken eller glömt varför den finns. Här behöver kommunerna jobba på bättre rutiner, slår Socialstyrelsen fast, till exempel att vara beredda på att acceptera om en person ändrar sig och säger nej till tjänsten.
Fakta: Kommunerna som ingick i studien
Örebro, Järfälla, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Kramfors, Falun, Linköping, Malmö, Karlstad, Göteborg och Halmstad
