Inga produkter i varukorgen.
Bilddagboken stöd efter hjärtinfarkten
En dagbok med text och bild som förs under intensivvårdstiden kan betyda minskad posttraumatisk stress för patienten. Det har uppmärksammats i flera studier, senast 2017 i en masteruppsats från Niina Lempiäinen vid högskolan i Jönköping om ett förbättringsarbete vid Södertälje sjukhus.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En som provat det som patient är Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal.
Det var under cykelsemestern på Bornholm han ramlade ihop en vacker septemberdag 2017. Han hade turen att ha en sjukvårdskunnig hustru med sig och kunde därför snabbt få rätt hjälp i form av
hjärtlungräddning, ty det var ett hjärtstopp till följd av en hjärtinfarkt som drabbat honom.
Fyra månader senare står han på scenen och berättar, på en konferens med Dagens Medicin Agenda.
–Här är helikoptern som hämtade mig. Där påbörjade man defibrillering…och här ligger jag sedan med slangar i min sjukhussäng.
Det var i den sängen han efter ett par dagar vaknade till av läkarens ord ”du var död, Stefan, men nu lever du”.
–Jag reagerade väl inte direkt, men den danska läkaren fortsatte att tala om att jag varit död: ”såg du honom däruppe?” När jag fortfarande inte tycktes reagera sa han
sa han ”såg du honom därnere, då”? Då log jag, och mina anhöriga som var där kunde andas ut.
Bildsviten fortsätter – allt finns dokumenterat, från början till slut i det sjukdomsförlopp som han själv långt ifrån alltid har egna minnen av. Helikopterflyget, de anhöriga runtomkring honom, alla slangar och inkopplade apparater.
–Jag är en sådan person som själv dokumenterar mycket med foton, på olika sociala medier och i bloggar. Och när jag blev sjuk var det naturligt för min hustru att dokumentera på samma sätt.
På svenska intensivvårdsavdelningar är det vanligt att en dagbok förs som patienten och anhöriga kan gå tillbaka till. För många patienter i återhämtningsfasen är dessa dagböcker ett bra sätt att lappa ihop fragmentariska minnen av vad som egentligen hände. Stefan Jutterdal vill slå ett slag för just bildens roll.
–För mig personligen har de här bilderna varit så viktiga just som en dagbok– en bild säger mer än tusen ord, heter det ju. Jag skulle vilja uppmana både sjukvårdspersonal och anhöriga att hjälpa till att ta bilder.
