Karolinska Universitetssjukhuset är koordinator för flera pilotprojekt för hemmonitorering som nu startar i Region Stockholm. Ett hundratal patienter med sjukdomar som hjärtsvikt, förmaksflimmer, KOL eller infektion av hjärtklaff kommer därmed att få digital övervakning i sina hem.
Bred satsning på hemmonitorering i Stockholm
Nära vård Region Stockholm inleder en omfattande satsning på digital hemmonitorering. Karolinska universitetssjukhuset är koordinator för flera av pilotprojekten där ett hundratal patienter deltar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi vill kunna upptäcka små försämringar tidigt och sätta in åtgärder som bidrar till att patienternas tillstånd håller sig stabilt. Då minskar risken för att de försämras och måste läggas in, säger Frieder Braunschweig, verksamhetschef för Medicinsk enhet kardiologi och initiativtagare till projektet.
Risk för återinläggning
Patienterna som deltar i de digitala pilotprojekten är färdigbehandlade på vårdavdelning. Men deras sjukdomstillstånd gör att det finns en risk för försämring och behov av återinläggning. Hemmonitoreringen innebär att man kan fortsätta ha en tät uppföljning av dessa patienter.
– Det här är ett bra sätt att individualisera uppföljningen. Vi kan prioritera återbesök för instabila patienter och behöver inte kalla dem som mår helt bra, säger Frieder Braunschweig.
Följer olika mätvärden
I den digitala hemmonitoreringen följer man olika mätvärden. Hjärtpatienter tar till exempel EKG och blodtryck hemma medan patienter med KOL mäter syrehalten i blodet. Mätvärdena överförs sedan automatiskt till sjukhuset via en app.
Varje patient har en digital agenda där de får påminnelser om vad de ska göra under en dag. Kontakten med sjukhuset sköter de antingen via mobiltelefon eller en lånad läsplatta.
Erfarna sjuksköterskor följer patienternas mätvärden varje vardag och kan sätta in extra insatser. Det kan vara ett digitalt möte med patienten eller ett tidigarelagt återbesök om de ser att tillståndet är på väg att bli sämre.
Stora krav på plattformen
Tekniken har funnits länge, men det har inte varit någon enkel sak att bygga upp en digital plattform som är patientsäker och som följer lagkraven för hantering av personuppgifter. Att plattformen ska kunna användas oavsett sjukdom eller vårdgivare, har också varit ett krav.
– Vi har haft ett regionalt perspektiv, vilket betyder att teknik och arbetssätt ska fungera även om en patient byter vårdgivare. Digitala lösningar är inget nytt, men vårt breda perspektiv för hela vårdkedjans behov är unikt, säger Kristina Groth, som leder den tekniska sidan av utvecklingsarbetet.
Pilotprojekten berör därför inte bara Karolinska Universitetssjukhuset. Även Danderyds Sjukhus, Södersjukhuset, samt ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) är med och leder projekten.