Digitaliseringen kräver mer tid för lärande

I en avhandling från Högskolan Väst har doktoranden Camilla Gjellebæk undersökt vad som krävs för en lyckad digitalisering av kommunal hälso- och sjukvård. Hon har själv tidigare arbetat som sjuksköterska och som projektledare för digitalisering av vårdtjänster och har därmed egna erfarenheter av det område hon nu forskat kring.

En avgörande nyckel för att lyckas med digitala lösningar är lärandet – att kunskap om digital teknik måste bli en integrerad en del av medarbetarnas arbetsvardag.

Starka traditioner står i vägen

Här är det inte bara brist på tid som står i vägen för lärandet, utan även starka traditioner.

– Inom vården har man traditionellt haft ett expert-novis-lärande, där den rutinerade lär den nyanställde. Men med dagens resursutmaningar och de stora förändringarna som sker inom digital teknik fungerar det inte längre. Kunnandet måste utvecklas gemensamt eftersom ingen har alla svaren, säger hon i en kommentar till Högskolan Väst.

I sin studier kan hon identifiera några hinder för digitaliseringen:

• Begränsat organiserat lärande. Personalen fick ofta bara tekniken presenterat för sig, kanske med en liten bifogad instruktion, men det avsattes ingen tid för lärande och diskussioner om hur sätt tekniken förändrar hela arbetssättet.
• Bristande motivation. De tekniska lösningarna var inte utvecklade med insikt i medarbetarnas eller patienternas faktiska vardag. Många såg digitaliseringen som ett sätt för ledningen att spara pengar och minska personalstyrkan – inte som ett verktyg för att underlätta arbetet och öka patientsäkerheten.
• Bristande ledarskap. Även chefer och ledare upplevde svårigheter i processen. Även om de var vana vid att hantera kontinuerligt förändringsarbete, hade de ingen metod för att införa ny teknik och ändra arbetssättet i hela verksamheten parallellt.

– Det var tydligt att båda parter, både ledarna och de anställda, upplevde ett stort behov av ”att lära sig att lära”. Men de visste inte riktigt hur de skulle få till det, konstaterar Camilla Gjellebæk.

Förslag på stategier

I avhandlingen presenterar hon även några konkreta förslag på strategier för att lyckas med lärandet. En metod är ”scenarioplanering”.

– Det handlar om att ledning och anställda tillsammans utvecklar möjliga scenarier för hur de kan förändra sina tjänster om de ska börja använda en viss teknik. Man använder sedan strategin ”backcasting” för att se i detalj: Är det möjligt att genomföra ekonomiskt? Har vi tillräckligt med anställda? Man är pragmatisk och lär sig om varandras perspektiv, förklarar hon.

Mellanchefens roll

En annan viktig del av forskningen fokuserar på mellanchefernas roll i förändringsprocessen. Camilla Gjellebæk betonar att mellanchefer är nyckelpersoner när det gäller att organisera lärande och leda förändringsarbetet.

– De har insikt både från golvet och från ledningen och kan fungera som en kommunikationscentral för att förmedla erfarenheter uppåt och beslut nedåt i organisationen.

Avhandlingen Organizing for workplace learning in the digitalization of municipal healthcare services finns att läsa här.