Extremvädret en prövning för vården

Karolinska sjukhuset i Stockholm kämpade med luftfuktigheten i samtliga byggnader både i Solna och Huddinge, men inga patienter som behövde operation drabbades värre än att operationen sköts upp några timmar, upp till ett dygn. I ett fall senarelade man en icke akut operation. Orsaken var för hög luftfuktighet i operationssalar.

Akademiska sjukhuset i Uppsala hade redan 2014 problem med värme och luftfuktighet och var därför beredda då årets värmebölja kom, säger chefsläkaren Mikael Köhler till Kvalitetsvård. När värmen slog till hade man klara råd att gå efter kring hur problem med värme, fukt och ventilation skulle hanteras, men ett problem var ändå att det inte fanns tillräckligt många lokala kylaggregat.

För att minska problemen med luftfuktighet i operationssalar blev en lösning att tillåta lite högre värme än vanligt, för att luften skulle kunna bära mer fukt. Avfuktare användes inte där på grund av risken för kondens som skulle kunna skada sterilt material.

Sjukhuset drabbades sedan hårt då ett skyfall en av de sista dagarna i juli avlöste den långa torkan. Delar av sjukhuset översvämmades, och särskilt hårt drabbades sterilcentralen.

– Det pågår fortfarande en omfattande renovering av källarplanet och sterilcentralen, berättar Mikael Köhler. Men vi fick hjälp av sjukhusen i Enköping och Västerås under tiden som sterilcentralen hos oss inte alls kunde användas, så inga operationer behövde ställas in.

Akademiska sjukhuset kommer nu att summera sina erfarenheter i en uppdatering av det dokument som Vårdhygien satte samman redan i samband med värmen 2014. Mikael Köhler konstaterar att området värme och fukt är ganska knepigt för vården att hantera.

– Det finns inte så mycket evidens kring när de här faktorerna utgör en risk och hur de ska hanteras, säger han.