Fem insikter från pandemin

Nationella vårdkompetensrådet konstaterar i en ny rapport att professionen spelat en nyckelroll under pandemin. För att klara den pressade situationen ökade fokuset på kärnverksamheterna, beslutsvägarna blev kortare och det var nödvändigt för hälso- och sjukvårdens professioner att själva ta beslut i det dagliga arbetet.

”Denna snabba omställning och anpassning hade inte varit möjlig utan professionernas kunskaper, erfarenheter, omdöme och driftighet”, skriver Vårdkompetensrådet i rapporten.

Nyckefråga för framtiden

Pandemin har på så vis satt fingret på att vårdpersonal med rätt och uppdaterad kompetens är en nyckelfråga, inte bara för att hantera kriser utan även för att utveckla kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården på lång sikt.

”Medarbetarna behöver ges handlingsutrymme i att utveckla verksamheter utifrån patienternas behov och medarbetarnas arbetsförhållanden i högre utsträckning än genom detaljstyrning uppifrån”, står det i rapporten.

Föreslår fem åtgärder

Vårdkompetensrådet förslår därför fem åtgärdsområden som kan bidra till en bättre kompetensförsörjning.

Det handlar om att använda professionernas kompetens bättre, stärka kompetensförsörjningen i den kommunala vården, stärka ledarskapet och forskningen samt att öka möjligheterna till fortbildning.

Så här skriver Vårdkompetensrådet i rapporten:

1. Tillvarata professionernas kompetens

Den snabba omställningen och anpassningen till pandemins förutsättningar hade inte varit möjlig utan professionernas kunskaper, erfarenheter, omdöme och handlingskraft.

Vi anser att vårdens huvudmän bör skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer samt minska graden av detaljstyrning och överflödiga administrativa krav.

2. Ge förutsättningar till stärkt ledarskap inom hälso- och sjukvården

Coronakommissionen har konstaterat att chefer som vågat fatta egna beslut och ta egna initiativ under pandemin varit en framgångsfaktor. Vi instämmer i kommissionens bedömning och vill betona vikten av ett stärkt ledarskap i vårdens verksamheter.

Huvudmännen bör i högre utsträckning sträva efter att begränsa antalet medarbetare som den verksamhetsnära chefen ska ansvara för. Dessutom bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd för att ge chefer inom den offentligt finansierade vården bättre förutsättningar för ett gott och hållbart ledarskap.

3. Stärk kompetensförsörjningen inom kommunal hälso- och sjukvård

Den kommunala vården blir allt mer avancerad och kräver kompletterande kompetens i form av exempelvis fler medarbetare med specialistutbildning. Bland annat bör kommunerna skapa förutsättningar för legitimerad personal att genomgå specialistutbildning. Rådet välkomnar också regeringens utredning om en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i alla kommuner.

4. Öka personalens möjlighet att delta i fortbildning

Hälso- och sjukvården bedriver en kunskapsintensiv verksamhet som behöver utvecklas kontinuerligt för att medarbetarnas kompetens ska hållas uppdaterad.

Utred möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner. Ta fram planer som säkrar medarbetares kontinuerliga kompetens- och karriärutveckling, inklusive fortbildningsinsatser.

5. Stärk förutsättningarna för klinisk forskningsverksamhet

Betydelsen av forskning, innovation och utbildningsinsatser har blivit tydlig under pandemin, och även behovet av laboratorieverksamhet som snabbt kan ställa om sin verksamhet i krissituationer.

Vi anser att antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka för att säkerställa en forskning av hög kvalitet, och för att trygga lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare. Till exempel bör de nyligen etablerade regionala vårdkompetensråden initiera samverkan om doktorandsatsningar mellan kommunal hälso- och sjukvård, regionernas primärvård och slutenvård samt de lärosäten som ingår i varje sjukvårdsregion.