Pandemin har synliggjort potientialen

Kompetens Mindre administration och fler praktikplatser är två viktiga nycklar för att lösa kompetensbristen. Det visar de flödeskartläggningar som Nationella vårdkompetensrådet gjort.

Pandemin har synliggjort potientialen
Pandemin har visat på den kraft som finns i vården när olika kompetenser jobbar tillsammans. Foto: Adobe Stock

Trots att det utbildas fler läkare och sjuksköterskor är det inte fler som kommer ut i arbetslivet. För att förstå vad detta beror på har Nationella vårdkompetensrådet tittat närmare på hur flödet ser ut från utbildning till jobb.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

En förklaring är att många hoppar av sin utbildning, men det är också en rad andra faktorer som spelar in.

Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet samt professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Vi ser att det finns flera olika flaskhalsar som gör att det idag tar längre tid för exempelvis läkare och sjuksköterskor att få ut sin legitimation. Bristen på praktikplatser är en sådan flaskhals, berättar Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet samt professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Rätt person på rätt plats

En viktig utmaning för att säkra kompetensförsörjningen inom vården är också att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Ann-Marie Wennberg Larkö poängterar att det till stor del handlar om att rätt person arbetar på rätt plats – att medarbetarna får arbeta med det de är utbildade för.

Här har pandemin synliggjort något viktigt. Under det senaste året då sjukvården varit hårt pressad har man även varit tvungen att effektivisera verksamheten. Det har man gjort genom att skala bort en hel del administration, möten och resor. Effekten har blivit att mer tid har frigjorts för kärnuppdraget – att vårda patienter.

Kraften i teamarbete

Ann-Marie Wennberg Larkö konstaterar att pandemin dessutom har visat på den kraft som finns i vården när olika kompetenser jobbar tillsammans, nära forskningen och med ett tydligt fokus.

– När jag träffar medarbetare så är det många som uttrycker glädje över just detta, att de nu får ägna sig åt det som de är utbildade för, att möta patienterna.

Dessutom har vården nu tagit stora kliv när det gäller digitaliseringen. Digitala möten, både för det interna arbetet och i mötet med patienterna, har blivit mer självklart och öppnat för nya sätt att nyttja vårdens resurser.

Bygg vidare på erfarenheterna

Allt detta är också viktigt för att få fler att stanna kvar i vårdyrket och känna att de får möjlighet att jobba med det de faktiskt brinner för.

– Utmaningen nu när pandemin snart är över är att vi inte fjädrar tillbaka till det som var innan, utan att vi kan dra nytta av de goda erfarenheterna och bygga vidare på dem, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nationella vårdkompetensrådet har hittills arbetat med att kartlägga flödena från utbildning till yrkesliv för att förstå var flaskhalsarna finns. Ann-Marie Wennberg Larkö konstaterar att det är många komplexa samband som spelar in och att man behöver jobba på flera fronter för att lösa kompetensförsörjningen.

– Vi ser nu att intresset för vårdutbildningarna ökar, vilket är väldigt roligt. Men vi måste också ta hand om de som ska ut i yrkeslivet så att de får komma ut på praktik och därefter får ett meningsfullt arbete där de får ägna sig åt vårdens kärnverksamhet, poängterar Ann-Marie Wennberg Larkö.