I en analys av de ärenden som kommer in till Patientnämnden Skåne har man tittat närmare på närståendeperspektivet.
Så upplever närstående vården
Patientnöjdhet Kontakten med vården påverkar inte bara den som är sjuk utan också patientens omgivning. Närstående kan känna sig bortglömda och i vägen, men även uppleva en maktlöshet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi ser i det här urvalet av klagomål att en fjärdedel ungefär handlar om patienter med psykisk ohälsa och det finns också en hel del klagomål som gäller vården av barn, förklarar Jonas Duveborn, förvaltningschef för Patientnämnden Skåne.
Bortglömda eller i vägen
Det flesta av klagomålen som rör närståendeperspektivet kommer från en person som är närstående. Men i många ärenden är det patienterna själva som gett uttryck för hur deras situation påverkar deras familj eller övriga omgivning.
Många klagomål ger uttryck för hur patientens situation har påverkat hela familjen. Det gäller oavsett om klagomålen rör upplevda brister inom vård och behandling, kommunikation, tillgänglighet eller annat.
Ibland handlar det om att de närstående känner sig bortglömda eller i vägen.
– Flera berättar att de känner oro och känslor av maktlöshet när de står vid sidan om patienten, inte minst närstående till personer med psykisk ohälsa, säger Jonas Duveborn.
Bristande information
Närstående berättar i flera fall om bristande information från vården till dem och till patienterna . I en del fall handlar det om brister i samordningen mellan den regionala och den kommunala hälso- och sjukvården.
Det finns också klagomål från närstående till barn med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som vittnar om att bristande tillgänglighet har stor påverkan på deras familjesituation.
Klagomålen har i flera fall lett till samtal med närstående om händelserna. Dessutom har man även fört samtal med enskilda medarbetare om exempelvis bemötande.