Boubou Hallberg har varit sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan augusti förra året, och är redan djupt investerad i sjukhusets förbättringsarbete. Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är Sveriges största sjukhus har påbörjat resan mot målet Europas ledande universitetssjukhus 2032. Men utmaningarna är många och framförallt helt nya.
Sjukhusdirektören: Förändra taktik eller bli irrelevant
Förändringsledning Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vet att man måste klara av ett transformativt tänkande för att förändringar ska bli varaktiga. På den digitala konferensen Förändringsledningsdagen pratade han om framtidens möjligheter och utmaningar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Vår befolkningsskara åldras och föryngringen lyser med sin frånvaro.
En verklighet som inte fanns på kartan
Han är själv barnläkare och neonatolog i grunden. De för tidigt födda barnen är de patienter som vistas allra längst period på sjukhus, berättade han under konferensen, som arrangerades av Kvalitetsvårds systertidning Kvalitetsmagasinet.
Men mycket har hänt på området sedan han började, och händer oavbrutet inom vården. Idag kan de neonatala barnen flytta hem till föräldrarna från sjukhuset på ett säkert sätt, långt innan de skulle ha blivit födda. Det är en verklighet som inte fanns på kartan för 20 år sedan.
Det är bara en av flera förbättringar som har skett inom svensk hälso- och sjukvård de senaste decennierna. Boubou Hallberg vet att sjukvården är kapabel att ta fram ännu fler typer av innovativa vårdlösningar.
– Inte bara inrikes. Vi befinner oss redan på den globala kartan. Vi stöttar andra länder i utbildning och bistånd och är ett internationellt universitetssjukhus. Det är en viktig del av omställningsarbetet, att se sig själv i det globala perspektivet, sa han.
Påverkar landets BNP
Sahlgrenska Universitetssjukhuset får årligen 1,4 miljoner patientbesök, som hanteras av cirka 17 000 anställda.
– Nu ställer vi om hälso- sjukvården och går in i nya arbetssätt. Omställningen är viktig av flera skäl. När man är ett ledande universitetssjukhus kan man påverkar hela landets BNP, så som Danmarks BNP påverkades av ett enda enskilt nytt läkemedel. Kan vi ta fram nya behandlingar och metoder som blir internationellt gångbara så bidrar vi till en stark life science-sektor.
Ett annat skäl som motiverar omställningar är enligt Boubou Hallberg att vi har en förändrad ålderspyramid där en antalet personer som lever längre – det vill säga blir över 80 år – snabbt ökar. Samtidigt föds det färre barn. Vi måste ställa om hälso- sjukvården för att möta det förändrade behovet.
– Utifrån ett taktiskt perspektiv fyller omställningar också en funktion. Ett lag som inte förändrar sin taktik blir till slut irrelevant.
Föreställ dig den nya världen
Han jämför förändringsarbete med symfoniorkester. Varje del av orkestern måste öva in sin egna del. När man sätter ihop det blir det ett vackert ljud, men för att sammanföra alla ljud behöver man en dirigent – det vill säga den person som leder förändringarna.
– Vi måste tänka transformativt och få med oss medarbetarna i det. Först och främst måste man kunna föreställa sig den tänkta nya världen. Nästa steg är att tänka bredare – exempelvis utifrån hållbarhetsvärden, och djupare – vad är det som ligger bakom det vi ser idag? Men det viktigaste är att arbeta tillsammans, säger han.