Förbättrade tillgängligheten – fick betala vite

– Vi hade nog förstått att det skulle bli såhär. När vi öppnade den här digifysiska lösningen dröjde det inte länge innan patienterna hittade dit och trycket i chatten blev stort. Då flyttade vi en del personal från telefonmottagningen dit, berättar Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på vårdcentralen.

I en debattartikel som publicerats i Svenska Dagbladet ifrågasätter hon regionens metod för att mäta tillgänglighet. Regionen ringer alla vårdcentraler tio gånger i månaden och om dessa testsamtal inte får en kontakt inom 90 minuter anses tillgängligheten brista.

– Det här var väl ett bra sätt att mäta på 1990-talet. Men idag har vi andra möjligheter och när vi prioriterar den digitala tillgängligheten svarar vi på ett behov hos patienterna. De vill ha det såhär, vi i vården vill det också – och även regionen vill ha en god digital tillgänglighet, så i grunden finns det ingen motsättning.

Under januari hanterade mottagningen närmare 1 800 ärenden i den digitala tjänsten. Den äldsta patienten var 93 år och hälften av alla ärenden avslutades av en läkare.

Fler än hälften av de som använder tjänsten får sin första kontakt med verksamheten inom fem minuter.

– Samtidigt har vi kvar den särskilda äldremottagningen för personer över 75 år och vi jobbar med att ta fram en särskild lina in för hemsjukvårdens patienter. Vi kommer också att ha kvar telefonlinjen för dem som av någon anledning har svårt med tekniken.

Övriga patienter vill man styra till det digitala sättet att söka vård.

– Det ger sådana fördelar – vi kan prioritera patienter bättre, det kan du inte när det handlar om att ta hand om en anonym telefonkö i kronologisk ordning. Vi kan bolla mellan professioner hur en patient bäst ska tas om hand. De som kommer hit för ett fysiskt besök ska vara de som är i behov av det, och de ska hamna på rätt vårdnivå.