Från botten till pallplats – så förbättrade Karlskoga villkoren för AT-läkarna

När Karlskoga lasarett hamnade långt ner i AT-rankningen för två år sedan fick ett redan påbörjat förbättringsarbete ny fart. Fokus lades bland annat på tydligare scheman, bättre introduktion och större möjlighet för AT-läkarna att påverka sin arbetssituation. Nu har sjukhuset klättrat till tredje plats i landet.

– Att vi fick en låg ranking i enkäten för två år sedan accelererade ett arbete som redan hade påbörjats, säger Rebecka Runnamo, chef för AT-läkarna vid Karlskoga lasarett.

En central fråga har varit förutsägbarheten i arbetet. AT-läkare befinner sig tidigt i karriären, men förväntas samtidigt ta stort ansvar på avdelningar och i jourlinjer. De byter dessutom regelbundet arbetsplats och arbetar under olika tider på dygnet.

Tidigare kunde både scheman och innehållet i de olika tjänstgöringsblocken vara svårt att förutse och påverka.

– Arbetslivsforskningen är tydlig med att höga krav i kombination med låg kontroll är en riskfaktor för stress och otrivsel, medan höga krav tillsammans med hög kontroll i stället kan bidra till utveckling och arbetsglädje, säger Rebecka Runnamo.

Tydligare redan före start: ”Bättre förutsägbarhet”

Ett konkret förbättringsområde har därför varit schemaläggningen. Målet är att AT-läkarna redan innan ett nytt tjänstgöringsblock börjar ska veta mer om vad som väntar.

Även innehållet i blocken har tydliggjorts.

– De förändringar som vi har gjort har till exempel bidragit till att ge bättre förutsägbarhet och ett tydligare innehåll i AT-blocken samt en upplevelse av att vara bättre förberedd inför exempelvis arbetet på akutmottagning.

En annan viktig del är introduktionen. En bra start kan få stor betydelse för hur resten av perioden fungerar, menar Rebecka Runnamo. Här har klinikstudierektorerna en central roll genom att arbeta nära AT-läkarna ute i verksamheterna.

Just närheten är samtidigt en utmaning. AT-läkarna rör sig mellan många olika avdelningar, mottagningar och verksamhetsområden. Det gör att kontakten med den närmaste chefen inte alltid kan ske spontant vid kaffemaskinen eller i korridoren.

Därför har mer strukturerade forum blivit viktiga.

– Vi har regelbundna obligatoriska arbetsplatsträffar, där vi alltid avsätter utrymme för förbättringsförslag gällande utbildnings- och arbetsmiljön, säger hon.

AT-läkarna har också planerade individuella medarbetarsamtal. Men den kanske viktigaste återkopplingen sker löpande i det kliniska arbetet genom chefer, handledare och klinikstudierektorer.

Inflytandet en del av förbättringen

Möjligheten att påverka har blivit ytterligare en viktig del av arbetet.

– Jag tror att förändringsarbetet har gjort att AT-läkarna känner sig sedda, och att de upplever att de har verkligt inflytande över sin arbetssituation.

Årets ranking bygger samtidigt på svar från endast sju AT-läkare vid Karlskoga lasarett. Rebecka Runnamo betonar därför att resultatet ska tolkas med försiktighet.

– Ett litet underlag, det är vi medvetna om. Trots att den statistiska tillförlitligheten kanske inte är så hög, säger det ändå något att vi har gjort resan från jumbo till pallplats på bara två år.

Resultatet ligger också i linje med den bild verksamheten själv har av utvecklingen, säger hon. Men tredjeplatsen innebär inte att förbättringsarbetet är färdigt.

– Vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt. Lyssna på AT-läkarna och göra de åtgärder som krävs. Vi fortsätter arbeta för en god arbetsmiljö och hög utbildningskvalitet genom hela AT-tjänstgöringen.