Hemtjänst allt mer digital visar ny rapport

Hemtjänst allt mer digital visar ny rapport

Mobil dokumentation, digitala trygghetslarm och kameratillsyn är idag verklighet inom hemtjänst och hemsjukvård i de flesta kommuner. Det visar en helt ny forskningsrapport.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Det finns en stor vilja och ett stort engagemang ute i kommunerna för digital teknik. Vi fann ett fyrtiotal e-tjänster som införts och nästan lika många som planeras att införas.

Det säger forskaren Johanna Persson som ingått i en forskargrupp vid institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet, som kartlagt användningen av e-hälsotjänster vid hemsjukvården och hemtjänsten.

Johanna Persson.

Allt mer vård flyttas till människors hem. 2016 fick 391 870 personer hemsjukvård i Sverige. Det betyder att allt fler sjuksköterskor och undersköterskor får hem som arbetsplatser – och att vårdarbetet i princip blivit ett ensamarbete.

Frågan är hur e-tjänster kan användas för att göra deras arbetsmiljö bättre och att deras ohälsotal ska minska.

Forskargruppen skickade ut frågan till landets 264 kommuner som har ansvaret för hemsjukvården och fick svar från 144.

– Vad som är e-hälsotjänster visade sig vara ett brett begrepp. Vanligast är mobil dokumentation, alltså att personalen har med sig information om patienterna i till exempel en iPad. Att patienterna själva tar prov eller tar bilder på till exempel sår och skickar vidare för bedömning förekommer sporadiskt, säger Johanna Persson.

Hur långt fram kommunerna ligger varierar.

– En del arbetar mycket aktivt. Andra säger att de ska sätta igång om ett år, andra inom tio år.

Andra tjänster som de funnit vid kartläggningen:

Appar där patienterna hemma själva kan kolla lungfunktionen. Videosamtal med vårdcentral. Digital ordination av träning. Rörelsedetektorer för att vårdpersonalen ska försäkra sig om att patienterna inte går och ramla därhemma.

Elektroniks läkemedelshantering. Något förenklat är det en dosett där pillren ”hoppar ut” just när det är dags för patienten att ta dem.

– De är avsedda för patienter med demens – men kommer att ha en begränsad användning tror vi. Ty vi hörde att det förekom att man visserligen tog ut medicinen – men lade den åt sidan.

Det finns hinder på vägen.

– Oftast finns det ett digitalt system för hemsjukvården och ett helt annat på sjukhusen. Flera av de som arbetar i hemsjukvården önskar att det blir ett och samma system oavsett var man arbetar.

Forskargruppen har nu sökt anslag för att granska användarbarheten av e-tjänsterna och hur de ska utvecklas utan att de blir till en belastning för personalen som ska använda dem.

– Man måste absolut förhindra att e-hälsotjänster införs som  blir tidstjuvar, säger Johanna Persson.

Internationellt ligger Sverige långt fram vad gäller den nya vårdtekniken tillsammans med Norge, Finland och Holland – och framför allt Danmark där vård hemma är vanlig. Danmark ses som ett föregångsland vad gäller e-sjukvård där det kallas ”välfärdsteknologi”.

Lennart Lundquist

Fakta om forskningen

Projektet har letts av professor Gerd Johansson, tillsammans med forskarna Johanna Persson, Christofer Rydenfält och Gudbjörg Erlingsdottir vid institutionen för designvetenskap vid Lunds universitet.

De har satt samman en lista, tänkt som inspiration, med exempel på mindre vanliga e-hälsotjänster och sådana som skulle kunna vara möjliga:

+ Mobil konsultation för till exempel sårvård. Vårdpersonalen tar en bild – som måste vara av bra kvalitet och färgåtergivning – som sedan skickas för bedömning på vårdcentral eller sjukhus.

På så sätt minskas onödiga resor för patienten.

+ Blodtrycksmätning som patienten gör själv och där värdena lagras i journalen. Hemvårdspersonalen behöver då inte besöka patienten för att göra detta.

+ Smart hemteknik. Till exempel belysning som aktiveras när patienten stiger upp ur sängen på natten för att hjälpa vederbörande att hitta rätt i mörkret – och som också lyser upp personalens arbetsplats nattetid.

+ Sensorer i madrassen som mäter patientens temperatur.

+ Virtual reality, VR, till exempel motionscykling i VR-miljö.

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan