Inga produkter i varukorgen.
De mest sjukskrivna i vården djupstuderas i tre år
Varför blir så många kvinnor i vården sjukskrivna? Det är en nyckelfråga för den framtida vårdens personalförsörjning och sedan drygt en månad i fokus för ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Projektet som ska pågå i tre år och finansieras av Afa Försäkring heter ”De mest sjukskrivna. Sjukfrånvaro bland anställda inom vård- och omsorg – vilken roll spelar kombinationen av fysiska och psykosociala belastningar?”
–Bakgrunden är att vi ju har fått en så kraftig ökning av sjukskrivningarna i den här sektorn, säger projektledaren Magnus Helgesson, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Genom att sammanlänka data från flera register och gå tillbaka så lång tid som till 1989 hoppas vi kunna få en bättre bild av vad som har lett till den här utvecklingen.
Som framgår av projekttiteln finns en hypotes hos forskarna att flera faktorer kan samverka till den höga sjukfrånvaron.
–Vi vill bland annat titta på om psykosomatiska faktorer som stress kan samverka med fysiska och ergonomiska faktorer som till exempel tunga lyft.
Genom att jämföra värden över en så pass lång period kan man också få en bild av hur mycket vårdens personalneddragningar från 90-talet och framåt har påverkat situationen. Det finns en stark föreställning att stressen dessa har lett till bidrar mycket, men det har ett egenvärde att det också blir belagt i forskning, menar Magnus Helgesson.
Parallellt med att stressen i vården har ökat har en hel del annat blivit bättre, som många ergonomiska hjälpmedel. Mer kunskap om hur allting samverkar, och vad man kan göra för att minska framförallt de långa arbetsrelaterade sjukskrivningarna, är en förhoppning som finns i projektet.
–Det är av vikt för att vi ska kunna behålla personalen inom vården. Långa sjukskrivningar är i sig en riskfaktor för att den sjukskrivna inte ska komma tillbaka till sitt gamla jobb. Och vi brottas redan med stora problem med personalbrist i vården.
Registren som används i forskningen
* AMU-undersökningen från Arbetsmiljöverket och SCB.
* Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), SCB.
* MIDAS-registret, Försäkringskassan.
* Patientregistret, Socialstyrelsen.
* Dödsregistret, Socialstyrelsen.
