Inga produkter i varukorgen.
Forskare tror på mer struktur i vården för bättre levnadsvanor
Amerikanska patienter får mer stöd för att förändra sina levnadsvanor än vad svenska patienter får. Det är det lite överraskande resultatet av en studie som gjorts av en grupp forskare vid Högskolan i Dalarna, Umeå universitet och Bassett Research Institutet, Cooperstown, New York.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Framförallt så hade nog våra amerikanska kolleger väntat sig att det skulle vara tvärtom. De har höga tankar om hur vi arbetar med förebyggande hälsa i Sverige säger Lars Jerdén vid Högskolan i Dalarna, en av författarna till studien.
Lars Jerdén är själv distriktsläkare och har jobbat mycket med att försöka öka det förebyggande arbetet i primärvården. Hans egen teori är att vi i Sverige bör arbeta mer strukturerat.
– Idag finns en sådan struktur att arbeta efter inom mödravården, där alla vid inskrivningen får frågor om bland annat rökning och alkohol. Vi skulle behöva arbeta likadant inom primärvården. Till exempel när patienter kommer in för en årlig blodtryckskontroll – då borde frågor om alkohol och fysisk aktivitet vara obligatoriska.
Totalt deltog 629 primärvårdspatienter från Västerbotten och Dalarna i Sverige och från delstaten New York i USA. De telefonintervjuades inom 30 dar efter sina läkarbesök. Frågorna tog upp patienternas uppfattning om vikten av hälsosamma levnadsvanor och deras egna behov av förändring. Vidare frågade man om deras önskan att få stöd från primärvården och vilket stöd de faktiskt hade fått i frågor som rörde vikt, matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion.
För tre av de fyra levnadsvanorna angav de amerikanska patienterna i större utsträckning ett behov av förändring. Undantaget var alkohol, där de svenska patienterna uttryckte ett större behov av att förändra.
Den totala andelen patienter som ansåg sig behöva göra förändringar och ville ha stöd för det från primärvården var över 80 procent i båda länderna.
Trots likheter i behov rapporterade de amerikanska patienterna att deras primärvårdsläkare dubbelt så ofta tog initiativ till diskussioner om modifiering av levnadsvanor som de svenska patienterna rapporterade, med undantag för alkohol.
I en tidigare studie har samma forskare ställt frågor till vårdpersonalen i de bägge länderna, och fått ett liknande resultat.
– Vi ville göra den här patientstudien för att försäkra oss om att det inte bara var vårdpersonalen i USA som hade högre tankar om sig själva. Nu visar det sig att där finns en samstämmighet och min egen hypotes är just att Sverige kan ha något att lära om att i högre grad arbeta strukturerat.
