Hur ska vården klara kompetensutmaningen?

Stort behov framöver

Enligt Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2023 uppger 15 av 21 regioner att de har brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena. Och mer än hälften av kommunerna har personalbrist inom legitimationsyrkena specialistsjuksköterska, grundutbildad sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog.

Och framtiden ser inte heller bättre ut.

– Framtidsprognoserna från både Statistikmyndigheten och Universitetskanslersämbetet visar att bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kvarstå eller öka fram till 2035, berättar Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.

Ledarskap, nya arbetssätt och digitala verktyg

Tillsammans med Socialstyrelsen fick Nationella vårdkompetensrådet tidigare i år regeringens uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Vilka insatser tror du är viktigast för att säkra kompetensförsörjningen i vården?

– Det behöver vi analysera vidare, men i rådets tidigare rapporter har vi lämnat flera förslag som vi tror kan stärka kompetensförsörjningen. Det handlar till exempel om ledarskapets betydelse, att utveckla nya arbetssätt och stärka förutsättningarna för digitala verktyg.

– Vi behöver också synliggöra behovet av disputerade kliniska lärare och lärare med docentkompetens. De är några av kompetensförsörjningens nyckelpersoner då det är de som ska utbilda alla vårdens professioner.

Under pandemin såg man ett ökat intresse för att jobba i vården. Hur ser det ut idag?

– Jag har tyvärr ingen överblick av hur intresset ser ut i dag. Enligt statistik från Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2023 hade hälften av legitimationsutbildningarna två eller färre sökande till grundutbildningarna. Enligt UKÄ minskade nybörjarna på programmet mot sjuksköterskeexamen under läsåret 2021/22 med 200 studenter. Ökningen från läsåret innan (under pandemin) med 260 fler programnybörjare har därmed nästan raderats, och antalet nybörjare på programmet mot sjuksköterskeexamen var under läsåret i nivå med läsåret 2015/16.

Vad tror du krävs för att locka fler att välja vårdyrket — och att stanna kvar?

– Pandemin innebar ett erkännande för sjukvårdens medarbetare och det blev mer fokus på kärnverksamheten. Det utvecklades nya arbetssätt och samverkan ökade mellan professioner, verksamheter och huvudmän. Det i sig ökar förståelsen för varandras arbetssituation och kompetens vilket bidrar till en mer gynnsam arbetsmiljö.

Ta tillvara på medarbetarnas drivkrafter

I samband med pandemin lämnade Vårdkompetensrådet två rapporter där de analyserade vilka aspekter som är viktiga för en förbättrad arbetsmiljö.

Här pekar de på några avgörande faktorer:

• Tillvarata professionernas kompetens i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det krävs stärkta möjligheter för medarbetarna att utveckla det egna lärandet och utvecklingsarbetet i förhållande till verksamhetens behov och förutsättningar.
• Vårdens huvudmän bör i ökad grad skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer från den lokala verksamheten, i syfte att skapa en förbättrad arbetsmiljö.
• Huvudmännen bör också i högre grad ge handlingsutrymme till professionerna, vilket innebär en minskad grad av detaljstyrning och överflödiga administrativa krav.

– De framsteg som gjordes i att utveckla verksamheten under de pressade omständigheter som pandemin innebar får inte glömmas bort och att fortsätta attrahera personal till hälso- och sjukvårdens yrken är en viktig del, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.