Det var i samband med ett nytt avtal med Region Stockholm som Aleris Sömnapné i Stockholm inledde sitt utvecklingsarbete. Allt fler sökte vård för sina problem och köerna hade vuxit sig långa.
Inga köer – och fler som får hjälp med sin sömnapné
Förbättringsarbete För tre år sedan stod drygt 9 000 patienter i kö för utredning på Aleris Sömnapné. Idag finns det inte längre några köer till vare sig utredning eller behandling. Nya arbetssätt, mer involverade patienter och ett ständigt pågående förbättringsarbete är förklaringen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Drygt 9 000 patienter stod i kö för utredning och väntetiden var uppemot 1,5 år.
– Det nya avtalet innebar att vi fick ett helhetsansvar vilket också gjorde att vi kunde bredda vyerna och tänka nytt. Samtidigt klev vi rakt in i en pandemi och behövde hitta arbetssätt där vi kunde vara mer flexibla för patienterna, berättar Natalie Dejbakhsh Klintenstedt, enhetschef för Aleris Sömnapné i Stockholm.
Arbetet ska vara värdeskapande
Det fanns några viktiga utgångspunkter i arbetet: Ökad tillgänglighet, värdeskapande arbete och standardiserade arbetssätt.
– En viktig princip som vi jobbat utifrån är att alla ska göra det de är experter på, arbetet ska vara värdeskapande. En sjuksköterska ska inte vara en administratör, berättar hon.
Därför har de jobbat med processer och flöden för att kunna digitalisera och automatisera stora delar av den administrativa apparaten. Systemen håller koll på patienterna, skickar ut frågeformulär och förenklar överföringen av information till journalsystemet.
Dessutom överförs uppgifterna till kvalitetsregistret automatiskt. Detta avlastar medarbetarna samtidigt som man kan vara trygg i att inga patienter faller mellan stolarna.
– Smart teknik gör att sjuksköterskan och läkaren kan ta emot fler patienter och göra de arbetsuppgifter som är värdeskapande för patienten, säger Natalie Dejbakhsh Klintenstedt.
Digitala boxar underlättar för patienterna
Digitala besök, chattfunktion och smarta boxar är andra lösningar som förbättrat tillgängligheten för patienterna. Istället för att som tidigare boka ett besök på dagtid för att hämta ut den utrustning som behövs för att utreda besvären kan patienterna själva plocka ut utrustningen via en leveransbox när det passar dem.
Informationen från utredningen, liksom de frågeformulär som patienten fyller i inför sitt läkarbesök, går in i journalsystemet via en IT-plattform.
– Vi tror mycket på det digitala. Man ska inte behöva avstå från en semester för att man har ett inbokat läkarbesök, då ska man kunna ta det digitalt. Men det går självklart att träffas på plats också. Olika vägar passar olika patienter.
Svar samma dag
Förändringarna har också gett resultat. Idag är det ingen som behöver vänta på utredning och det är inte heller några väntetider till behandling. Kontaktar man kliniken via chatten får man oftast svar samma dag – tidigare kunde det ta mellan tre och fyra veckor.
Natalie Dejbakhsh Klintenstedt poängterar att det är medarbetarna själva som varit drivande i förbättringsarbetet. De olika expertgrupperna har gjort det stora arbetet med att ta fram riskanalyser, genomföra förändringar och utvärdera arbetet utifrån både verksamhetens och patienternas perspektiv.
Våga testa – och ändra sig
Att våga testa nya idéer är hennes bästa råd till andra som står inför liknande utmaningar.
– Vi behöver utvecklas i takt med volymerna och det kräver ett ständigt förbättringsarbete. Vi utreder ungefär 100 patienter varje dag och har drygt 25 000 patienter i våra register. Och fler tillkommer hela tiden. Våga testa nya idéer. Om det inte fungerar får man backa och tänka om, det har vi också fått göra, säger hon.
Aleris Sömnapné är ett av de 21 projekt som i år är nominerade till Götapriset.