Karolinskas chef: Vården kräver mer än fler resurser

– Jag tror att mängden aktörer blir förvirrande för medborgarna och skapar gränser som byråkrati måste överbrygga, säger Tomas Eriksson.

Byråkratin är i sig ett problem som driver på kostnadsökningarna inom vården.

– Ett exempel från min egen vardag är att Karolinska är hyresgäst i lokaler som Locum äger. Det här regleras av flera hundra hyresavtal där förändringar i varje hyresavtal måste förhandlas individuellt. Vi är båda offentligt ägda organisationer och ska diskutera varje kontrakt, det kräver 1-2 heltidsanställningar för att hålla reda på allt och sedan sitta och förhandla.

Eriksson ser en grundläggande problematik i hur dagens vårdsystem är uppbyggt.

– Modellen av att av att ha en aktör som beställer och en som producerar vård inom regionen är inte jag säker på är det bästa sättet att hantera skattebetalarnas pengar.

– Om vi tar hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm beställer de vård utifrån en tilldelad budget. I en annan ända av samma region ska sjukhus producera vård utifrån det behov som patienterna som söker vård har. Och de två siffrorna går ju inte ihop. Vilket också skapar relativa diskussioner om man ska producera mer vård än vad man tar betalt för, säger Eriksson.

Vad behöver ändras i systemet?

– Jag tror att man på den högsta politiska nivån måste bestämma sig för vad man vill. Vad vi vill med vår sjukvårdstjänst de kommande fem, tio, femton åren och organisera vården därefter. Om vi utgår från att vården är fortsatt organiserad som den är idag skulle jag hellre se en tydlig aktör i varje region som styr över sjukvårdssystemet och fördelar ut uppdrag och pengar.

Tillgängligheten i vården påverkas lättare internt, av chefer för en verksamhet snarare än genom politisk detaljstyrning.

– Man försöker från politiskt håll genom olika belöningssystem leverera till exempel snabbare kostnadsbesök. Så fort pengarna tas tillbaka återgår det ju till samma. Kömiljarden är ju det tydligaste exemplet.

Vad gör att man från politiskt håll inte prioriterar långsiktighet och gemensamt beslutsfattande?

– Jag tror att vi har ett politisk klimat där blocköverskridande överenskommelser inte verkar stå speciellt högt upp på agendan. Sedan är det lätt att skapa opinion då det finns starka intressegrupper, fackliga företrädare som företräder professionerna. Det blir svårare att genomföra förändringar som faktiskt leder till att sjukvården förbättras.

Efter pandemin fick frågor om vårdsystemets robusthet mer utrymme.

– Vi har ett logisktisk sjukvårdssystem som hela tiden byggs ut. De lösningar som vi behöver genomföra nu kommer kräva jättehöga investeringsbelopp och kommer ta tid, samtidigt som alla måste vara överens om vad som ska göras, säger Tomas Eriksson.

Han tror att digitaliseringens möjligheter måste tas tillvara på för en långsiktigt hållbar och kvalitetssäkrat vårdsystem i framtiden.

– Jag tror att digitaliseringen är en enorm nyckel för att klara av sjukvårdens resursmässiga behov. Att mer sjukvård kan bedrivas i hemmet, med tanke på att vi blir allt fler som blir äldre. Ska vi ta hand om alla på sjukhus kommer varken vårdpersonalen eller lokalerna att räcka till, säger Tomas Eriksson.