Lindriga vårdskador ökar

Varje år skadas 110 000 svenska patienter i vården. I samband med 1 400 dödsfall bedöms en vårdskada ha bidragit till att patienten avled.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Det visar en helt ny rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, ”Skador i vården – utveckling 2013 – 2017”.

Under perioden som granskats har man sett en ökning av lindriga skador, såsom trycksår, mindre allvarliga vårdrelaterade infektioner, hudskador och ytliga kärlskador.

Hans Karlsson. Foto: Thomas Carlgren.

– Det är allvarligt att vi nu ser en viss ökning av skador. Vi följer utvecklingen noga, och SKL har också tagit fram många olika åtgärdspaket så att landsting och regioner kan sätta in rätt åtgärder för att få ned antalet skador, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande.

Vårdskador är kostsamma då de bidrar till att patienter måste vårdas länge på sjukhus. Den som drabbats av en vårdskada blir i genomsnitt kvar dubbelt så länge på sjukhus som annars hade varit fallet, vilket innebär en extra kostnad för sjukvården runt 9 miljarder kronor per år, totalt motsvarar det ungefär 13 – 14 procent av kostnaden för all sjukhusvård.

Under den tidsperiod som rapporten granskar har andelen utlokaliserade patienter ökat, vilket anses bidra till att fler drabbas av skador.

De vanligaste skadorna är vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, trycksår och fallskador.

Den nya rapporten visar också att det finns stora regionala skillnader mellan olika regioner och landsting vad gäller förekomsten av vårdskador. I en tidigare rapport som SKL hänvisar till har man sökt framgångsfaktorer bland de landsting som har få vårdskador.

– Man behöver samverka på alla nivåer för att skapa en god patientsäkerhetskultur, där medarbetarna får goda förutsättningar att utföra ett patientsäkert arbete. Det är viktigt med ett konsekvent budskap och regelbunden återkoppling. Den högsta ledningen måste vara engagerad och agera aktivt via ade- kvata kanaler. Dessa framgångsfaktorer är med stor sannolikhet tillämpliga i allt patientsäkerhetsarbete, skriver rapportförfattarna, och konstaterar att ett mer systematiskt och uthålligt arbetssätt behövs för att komma åt problemet.

Fakta om rapporten Skador i vården

Rapporten är den nionde i en serie som redovisar de nationella resultaten av den journalgranskning som genomförts av samtliga Sveriges landsting/regioner i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under perioden 2013–2017. Undersökningen omfattar över 77 000 vårdtillfällen vid nästan alla akutsjukhus i Sverige, vilket internationellt sett gör den till den största journal- granskningsstudie som genomförts. Metoden som används är markörbaserad journalgranskning (MJG), vilken beskrivs mer ingående i en handbok som kan laddas ned från SKL.

Ladda ned och läs hela den nya rapporten här

Fakta regionala skillnader 

Flest vårdskador – det som kallas undvikbara skador – rapporterar Östergötland i den nya statistiken. 15,6 procent av de granskade vårdtillfällena gav skador där 2017. Även Värmland, (12,4), Västmanland (12,0) och Bleking (11,1) har en förhållandevis hög siffra.

Flera landsting har en ökning av vårdrelaterade infektioner (VRI) de senaste åren. Störst ökning visar  Västmanland,  där VRI har ökat till 10,9 procent av vårdtillfällena 2017, jämfört med 5,5 procent 2013. Även Kronoberg har en ökning under perioden, men som dämpats till 2017, från 3,9 till 5,3 procent. I Östergötland syns en ökning från 8,3 procent 2013 till 9,3 procent 2017, i Blekinge ökar siffran från 3,9 procent 2013 till 8,3 2017.

I Gävleborg ses en tydlig minskning, från 7,2 procent 2013 till 4,5 procent. En riktigt låg nivå och stor minskning visar Halland, där VRI rapporterades i 4,1 procent av vårdtillfällena 2013, men i bara 0,6 procent 2017.

Vårdrelaterade infektioner är vanligast i samband med kirurgi, varför regioner och landsting med många sådana ingrepp kan få en högre siffra. Det kan också finnas en variation i hur granskningen har utförts mellan olika regioner och landsting.

Ladda ned och läs hela den regionala rapporten

 

 

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan