Lyfter in etiken i vardagen: ”Vad är klokt och gott för just den här patienten?”

Etiken är något vi alltid har med oss i vardagen – samtidigt är det inte så lätt att sätta ord på vad etik egentligen är.

– Etiken är så inbäddat i det kliniska språket och ingår i det att lära sig ett yrke och en profession. Etik i sjukvården handlar om hur vi gör gott för människan och på många sätt är det så självklart. Samtidigt är det något vi ständigt brottas med i vår vardag. Vad är gott och hur åstadkommer vi det goda? Och vad är rätt när vi lyfter blicken?

Förvånad, glad och hedrad

Det säger Kaja Heidenreich, överläkare i internmedicin och kardiolog på Medicinkliniken vid Karlskoga lasarett. I höstas fick hon ta emot Svenska Läkaresällskapets Hippokratespris för sitt engagemang i etikfrågor i såväl sin arbetsvardag som i undervisningen.

– Jag blev väldigt förvånad, och glad och hedrad. Det var nästan överväldigande. Vi har ju ett väldigt aktivt etikarbete på Karlskoga lasarett och jag är bara en del av det. Men jag är samtidigt glad att jag fått möjlighet att prata om de här frågorna som är väsentliga och viktiga för vården. För mig är det viktigt att etikfrågorna blir begripliga och relevanta i den praktiska arbetsvardagen, säger hon

Varför har du intresserat dig för etik inom vården?

– Jag har alltid varit intresserad av etik, jag har ju även forskat i ämnet. För mig är varje möte med en människa en etisk fråga, att fundera över vad som är klokt och gott för just den här människan. Hur ser mitt moraliska ansvar ut i den här situationen?

I sin arbetsvardag möter Kaja Heidenreich många patienter som är gamla och sjuka. Det är en grupp där de etiska problemen blir synliga exempelvis när det handlar om behandlingar och livsuppehållande insatser – behandlingar som kan rädda liv, men även orsaka ett lidande för patienten.

Hon konstaterar att det finns så mycket sjukvården kan göra, men att allt inte är till gagn. Hur ska vi utforma god vård för just den här patienten? Ibland är inte riktlinjer och vårdförlopp tillämpbara. Och det är inte heller självklart att den som efterfrågar vård är den som behöver den mest. Det kräver etiska överväganden varje dag – vad är mitt ansvar just för den här patienten?

Vad krävs för att man ska landa rätt i sina etiska överväganden?

– Vi behöver lyssna mer på patienten, bjuda in dem i samtalen. Vård är ett erbjudande, men vad vill patienten själv? Det är lätt att se behoven här och nu, men vi behöver även lyfta blicken och se framåt från patientens perspektiv. Samtidigt är det vårdpersonalens ansvar att med sin kompetens och erfarenhet föreslå vårdåtgärder samtidigt som man lyssnar in patientens önskemål och upplevelse av sin situation.

Vad tänker du om Svenska Läkaresällskapets satsning på Kloka kliniska val?

– Jag tycker det är ett jättebra sätt att få etiken på kartan. Att ta kloka kliniska val, då är vi ju mitt i den kliniska etiken! Vi behöver ställa oss frågan om vi gör saker som inte är värdeskapande för patienten? Att fasa ut lågvärdevård är dock ingen enkel sak. Det kräver ett ordentligt arbete att göra verkstad av konceptet och hitta arbetsprocesser som ger resultat.

Har du några tips till de som vill lyfta de etiska frågorna på sin arbetsplats?

– Ett etiskt problem handlar om att vi känner osäkerhet kring vad som är gott och rätt för patienten. Våga stanna upp och ställa frågor när du känner att det skaver. Lyssna in sig själv och andra. Vad är viktigt för patienten? Våga fråga! Vad säger de andra i teamet?

– Inom vården är vi bra på att agera och vi har ofta ett stort fokus på att lösa problem. Vad ska vi göra härnäst? Men ibland behöver vi också stanna upp och reflektera – och ta vara på de olika perspektiv som finns mellan professionerna. Vi är skolade olika och det är givetvis en styrka för patienten. Det är genom att utforska varandras perspektiv som vi också kan ta oss an de etiska problemen.

Pris som uppmärksammar etiken

Hippokratespriset är Svenska Läkaresällskapets etikpris och delas ut sedan 2003. Priset belönar och uppmärksammar etiskt förhållningssätt i det kliniska vardagsarbetet. Priset delas ut årligen och går vartannat år till en kvinna och vartannat år en man, i år en kvinna. Pristagaren belönas med 10 000 kronor och Clarence Blomquist-medaljen i silver.