Människor tenderar att söka sig till personer som liknar dem själva. Samtidigt visar forskning att blandade arbetslag presterar bättre till följd av en mer allomfattande kompetens. Men hur ska en organisation förhålla sig till mångkulturella team för att maximera de positiva effekterna – och minimera de konfliktytor som kan tänkas uppstå?
Mångkulturella team: Här är fallgroparna – och så bör du agera
Teamarbete Hur kan man säkra kvaliteten i multiprofessionella team som präglas av mångkultur? Det har en forskargrupp från högskolan i Jönköping tittat närmare på.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Timur Uman är professor i företagsekonomi och har tidigare studerat kulturell mångfald i ledningsgrupper och Manuela Schmidt är professor inom hälsovetenskap. Eftersom sjukvården är en ovanligt mångkulturell sektor såg de två forskarna flera fördelar med ett samarbete.
Infekterad debatt
Forskarteamet som också utgörs av Norbert Steigenberger, Magnus Berndtzon och Diana Nichitelea, har nu arbetat med projektet i fyra år. I den första studien genomfördes en omfattande litteraturöversikt, sedan inkluderades praktiker i form av bland annat sjuksköterskor och läkare.
– Debatten kring kulturell mångfald är infekterad, även om det är lugnare nu än tidigare. Det kan bero på att mångkulturella arbetslag innebär både utmaningar och möjligheter, vilket lätt leder till polariseringar, säger Timur Uman.
Empiriska studier påvisar dock mer ofta negativa konsekvenser av kulturell mångfald i arbetslag än positiva, men enligt de två forskarkollegerna går det generellt att förklaras med att den typen av grupper inte har hanterats på ett klokt sätt.
– Vi har den population vi har, så vad kan vi då använda för verktyg för att omvandla det som är dåligt till något som istället är fördelaktigt för oss? Alltså vad är det som betingar de negativa konsekvenserna i arbetsmiljön? Vad är kontextbaserat och vad är inte det?, säger Timur Uman.
Säkerställ ett gott ledarskap
Den viktigaste faktorn för att skapa framgångsrika kulturellt blandade arbetslag är att säkerställa ett gott ledarskap, som vare sig är överdrivet positivt eller negativt, förklarar de.
– Man måste vara väl medveten om dubbelheten, alltså både de positiva och negativa aspekterna med situationen – och vara öppen kring detta inom organisationen istället för att låtsas om att det negativa bitarna inte existerar. En annan framgångsfaktor är att ha ett utpräglat medarbetarskap, för detta skapar också inkludering, säger Timur Uman.
Fikat viktigare än man kan tro
Fikastunder eller andra informella mötestillfällen motarbetar också negativa trender inom mångfaldsaspekten. Det här informella – och traditionellt svenska – sättet att samspela kan inledningsvis kännas ovant för personer som kommer från andra kulturer, vilket en ledare också bör ha i med i beräkningen.
– Det som kom fram när vi gick ut och intervjuade vårdpersonal var att det är viktigt att skapa en universell förståelse för vad det innebär att vårda i en svensk kontext. I Sverige har vi en tydlig personcentrering exempelvis. Om någon saknar en förståelse kring det kan samarbetet drabbas, säger Manuela Schmidt.
De kulturella olikheter som medarbetarna besitter kan med fördel överbryggas med hjälp av de likheter man har – oavsett om det rör sig om yrkesstolthet eller att man tror starkt på sina plikter som vårdpersonal. När de gemensamma nämnarna framhävs tenderar arbetsmiljön att stärkas, vilket i sin tur banar väg för kreativitet och innovationskraft, förklarar forskarkollegerna.
Lär känna medarbetarna som individer
– Det viktigaste en ledare för den här typen av grupp bör göra är att först lära känna medarbetarna som individer – för det gör gruppen lättare att leda. Det är också viktigt att inventera sina egna förutfattade meningar, vara reflektiv och fråga sig själv varför man fattar olika typer av beslut. Förmågan av att vara reflektiv kan också tränas upp, säger Timur Uman.
Det finns idag snabbkurser för sjukvårdspersonal som ska integreras i den svenska vårdapparaten.
– Men det vår forskning visar är att medarbetarna tycker att det är för lite och för kort period. Vi vill fortsättningsvis ta in ledningen mer och undersöka vilka strukturer de skapar och vilka utmaningar de står inför gällande nya sammansättningar av arbetslag, säger Manuela Schmidt.
Forskarteamet vid högskolan i Jönköping har nu sökt ytterligare medel från Kamprads stiftelse för att undersöka samspelet mellan vårdpersonal och patienter eller brukare.