Målgruppsanpassat stöd i BUP prisades

Utbildning och stöd till alla runt barnet – föräldrar, far- och morföräldrar och skolpersonal. Målgruppsanpassat material och ett starkt fokus på den enskilda individens vardagsproblem. Det var några av grundstenarna i Projekt Kognitivt stöd som startade inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting 2013, med arbetsterapeuter som en ny och viktig yrkesgrupp i arbetet.

Arbetet med det målgruppsanpassade materialet har nu tilldelats Sveriges Arbetsterapeuter kvalitetsutmärkelse 2017.

–Det kognitiva stödet kan vara exempelvis ett tidsstöd eller minnesstöd som vi anpassar för barnet eller ungdomen, berättar arbetsterapeuten Helena Donnerfjord, som var projektledare.

För barn och ungdom med särskilda behov är det vanligt att just att hantera tid är ett problem. Tidsstöd finns i form av olika appar, varav en del är förskrivningsbara, andra sådana som barnet eller föräldrarna kanske redan har i sin smartphone. De kan användas i de situationer då barnen behöver ett extra stöd, till exempel för att förstå hur mycket tid som återstår innan något ska ske.

–För den som har svårt med att hålla reda på sina rutiner på morgnarna är en bildchecklista som vi provar ut ihop med barnet ett vanligt hjälpmedel.

En bit in i projektet visade det sig att en del patienter uteblev. Då väcktes tanken att det målgruppsinriktade stödet behövdes redan i kallelsen till besöket – och en personligt utformad kallelse med bilder skapades, anpassad till den individ den riktades till.

–Det kan vara ett brev med en bild på mig, kanske en bild på hur det ser ut här på mottagningen. Olika, beroende på vem som ska motta det.

För att allt ska fungera är förstås det allra viktigaste att stödet verkligen används i hemmet eller skolan.

–Det tar tid att få in en ny vana och en förutsättning är att barnet och familjen tycker att det är läge för den förändringsprocessen. Nya lösningar måste också passa både barnet och de vuxna som ska stötta. Genom att kunna erbjuda specifikt kognitivt stöd för något som upplevs som svårt eller jobbigt för barnet eller ungdomen kan den aktiviteten upplevas som mer hanterbar, vilket ju är hela poängen med kognitivt stöd, säger Helena Donnerfjord.

Som ett resultat av projektet har kognitivt stöd blivit vanligare generellt inom BUP.

–Ja även där arbetsterapeuter inte är direkt inblandade har det kommit en ökad medvetenhet om att till exempel ett bildstöd kan vara bra för den som behöver hjälp att hålla fokus på det man ska prata om, säger Helena Donnerfjord.

Viktigt i hela projektet är att man har låtit en dokumenterad grundram för hur arbetet ska gå till växa fram, framhåller hon.

–Om arbetsterapeuterna från start istället hade börjat arbeta på varsin mottagning hade deras kompetens säkerligen använts olika på de olika enheterna, vilket skulle kunna resultera i väldigt olika innehåll och kvalitét mellan mottagningarna.

Fakta Projekt kognitivt stöd:

En viktig del i Projekt Kognitivt Stöd var att ta fram en kvalitetssäkrad metod för hur arbetsterapeuter kan arbeta med individuellt kognitivt stöd inom öppenvården inom BUP Stockholm. Inledningsvis hålls ett möte med föräldrar/vårdnadshavare, därefter en kartläggning med barnet, ett planeringsmöte och ett avslutande möte. Allt stöd anpassas individuellt utifrån barnets ålder och funktionsvariation. Idag är arbetsterapeuter en permanent del av verksamheten i BUP Stockholm.

Se filmen om projektet på ringla.nu

Projektets slutrapport