Caroline Hällsjö Sander, sjukhusdirektör på Danderyds sjukhus, är i grunden narkos- och intensivvårdsläkare. Hon har i stora delar av sitt yrkesliv arbetat både kliniskt och som chef för operationsavdelningar, och blivit direkt påverkad av den administrativa mardröm som operationsplanering kan innebära.
När AI planerar operationerna kan tusentals fler patienter få vård
AI Ett tillförlitligt AI-verktyg som kan ge tusentals fler patienter tillgång till operation, och som dessutom skapar en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen – det låter nästan för bra för att vara sant. Men projektet ”Projektet Operationsplanering med AI” är högst verkligt och har nu börjat implementeras i Region Stockholm.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Operationssjukvård är en väldigt komplex del av sjukvården. Det är speciella lokaler, komplicerade material och många olika kompetenser som ska mötas och samarbeta – med patienternas alla olika behov i fokus. Sedan kan det behövas vårdplats och uppföljande undersökningar efter ingreppen, så logistiken är helt enkelt massiv, säger hon.
Under hela sin karriär, både när hon arbetade kliniskt och i egenskap av verksamhetschef på Karolinska sjukhuset, funderade Caroline Hällsjö Sander på hur man skulle kunna lätta på administrationsbördan.
– I våra operationsplaneringssystem finns det små pusselbitar som kallas operationskort. De innehåller information om bland annat patientfaktorer och vilken utrustning som krävs för att operationen ska kunna utföras på bästa sätt. Utöver det innehåller korten också data om operationstider, säger hon och tillägger:
– Detta är ett viktigt arbetsredskap för att slippa över- eller underplantering av operationsresursen. Genom att göra en bra planering lägger vi arbetstiden och resurserna där det behövs. Men det här kräver mycket planering från verksamheten.
På Karolinska sjukhuset fanns under Caroline Hällsjö Sanders tid där över 3000 operationskort vilka behöver uppdateras manuellt vilket förstås medför mycket administrativt arbete.
Under 2024 startades ett projekt i Region Stockholm för att genom en AI algoritm underlätta uppdateringen av dessa operationskort. Verktyget är framtaget i ett nära samarbete mellan medarbetare, alltså de med djup verksamhetskunskap, och de som är experter på AI och IT.
– Redan i början av projektet kunde vi lägga in algoritmer för olika typer av patientgrupper. Om man tillexempel är 80 år och ska genomgå tarmkirurgi behöver man mer förberedelsetid än om man är 20. Så vi la in parametrar som ålder, kön, vikt, och sjukdomsgrad i verktyget, säger Caroline Hällsjö Sander.
AI-verktyget har precis börjat implementeras på regionens sjukhus men redan nu kan man förutspå att en procent fler patienter kan få operation inom ramarna för verksamheternas befintliga resurser.
– Då kanske man tänker: ”en procent – är det så mycket?”. Ja det är det, för vi gör så enormt mycket kirurgi. Bara i Region Stockholm gör vi hundratusen ingrepp per år.
Vad är då framgångsreceptet enligt Caroline Hällsjö Sander? Tidig och bred involvering, förklarar hon.
– Vi har involverat relevanta berörda från verksamheten och de med teknisk kunskap. Operationsplanerare, kirurger, operationssjuksköterskor och anestesiologer har konsulterats frekvent av de som byggt själva den tekniska lösningen och AI-algoritmen, säger hon.
Nu har regionen sakta och ansvarsfullt börjat implementera verktyget på sjukhus efter sjukhus, och håller samtidigt på med finjusteringar. I höstas vann de utmärkelsen ”Årets transformation” under Dagens Industris event Tech Axcellence Award, där juryn bland annat lyfte fram skalbarhet som en viktig fördel.
– Jag tror verkligen att det finns många skalbara effekter. Utöver ingrepp planerar vi ju även slutenvård och öppenvårdsbesök – och inom vården behöver vi ständigt gå tillbaka och titta på hur klokt vi använder de resurser vi redan har. Där tror jag att vi kan få stor hjälp av den här typen av teknik.
