Ny kunskapsöversikt om långtidscovid

– Jag skulle nog säga att den strukturerade anamnesen är det allra viktigaste, säger en av initiativtagarna, specialisten i allmänmedicin Lisa Norén, till Kvalitetsvård. Man ska ha i åtanke att de här patienterna kan vara ganska påverkade av sin sjukdom och inte alltid ha så lätt att själva uttrycka sina symtom.

Läkargruppen kallar sig ”Läkare till läkare” och tog initiativet till kunskapsöversikten i väntan på att Socialstyrelsen ska ta fram nationella riktlinjer för behandlingen av de som drabbats av långtidscovid.

– Vi drabbade läkare hittade varann på Facebook och bildade under fjolåret en sluten grupp där vi delade med oss av vår kunskap. Vi följer det internationella kunskapsläget kring långtidscovid, och vi har kommit att lära oss ganska mycket.

Mot slutet av året såg gruppen hur allt fler svenskar drabbats av långvariga symtom, samtidigt som det blev allt mer uppenbart hur lite stöd det fanns kring omhändertagande och behandlingsmöjligheter i Sverige.

– Så när vi i december fick veta att Socialstyrelsens nationella riktlinjer skulle dröja längre än man först hade sagt, och offentliggöras först i mars – då beslöt vi att göra något själva.

Sidan är inte perfekt, och kunskapsläget kommer säkert att förändras, fortsätter hon.

– Men som det är just nu är den ”good enough”.

Förutom den noggranna anamnesen finns råd för vilka undersökningar som bör göras: CT thorax för att hitta den typ av lungförändringar som är vanliga, mätning av saturation inte bara i vila utan efter viss ansträngning och i olika lägen. Symptom från lungor och hjärta är vanliga vid långtidscovid, och visar sig ofta i trötthet och nedsatt kondition. Ofta upplever patienten stora bakslag när den försöker börja träna sig i form. Det är heller inte ovanligt med symptom från andra organ som lever, njurar och huden.

Viktigt är också att inte avfärda ångest och mardrömmar som något som ”bara” är psykiskt.

– Vi vet att det här – precis som även SARS och MERS var – är ett virus som också kan ta sig in i hjärnvävnaden. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på sådana symptom, som kan vara svåra – hallucinationer, mardrömmar och sömnstörningar.

Läs mer på webbsidan

Några av råden kring omhändertagande av sjuka i långtidscovid:

För att undvika bakslag för den som försöker komma tillbaka till arbete och vardag bör patienten få råd om pacing, att hitta en aktivitetsnivå där symtomen inte försämras och hålla fast vid den.

Videomöten rekommenderas för uppföljning av patienten – de sparar energi, då det finns en risk att själva vårdtillfället annars blir en belastning.

En pulsoximeter i hemmet är ett bra verktyg för patienten för att själv kunna ha koll på sin syresättning.

En noggrann anamnes är viktig för alla patienter och för att ringa in symtom rekommenderas WHO:s symtomformulär, som går att ladda ned översatt till svenska från webben