Ökad trygghet för barn med speciella behov

Nu finns riktlinjer för att förbättra bemötandet av barn med autism i högteknologiska sjukvårdsmiljöer.

Ökad trygghet för barn med speciella behov

Högteknologiska sjukvårdsmiljöer kan vara skrämmande för barn, speciellt för barn med neurologiska funktionshinder. Men rätt bemötande kan göra hela skillnaden. I en ny doktorsavhandling från Jönköping University har Ingalill Gimbler Berglund skapat riktlinjer för att förbättra bemötandet av barn med autism, något som har saknats tidigare.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Ingalill Gimbler Berglund, Jönköping University.

– Det finns väldigt lite kunskap om hur man bemöter barn med speciella behov. Många menar att de är bra på att se barn som individer, men ju mer man lär sig om autism desto mer inser man att det krävs speciell kunskap för att bemöta de här barnen. De reagerar inte alltid som vi förväntar oss, berättar hon.

Förutom att de barnen kan ha större svårigheter med kommunikation och social interaktion så kan de även uppleva sensorisk stimuli på ett annorlunda sätt. De kan exempelvis vara oberörda av smärta, men uppleva lätt beröring som mycket plågsamt. Ljud, ljus och snabb rörelse kan också skapa oro. Dessutom är det stora skillnader mellan olika individer. Därför är det viktigt att tillsammans med föräldrarna ta reda på hur det specifika barnet fungerar för att kunna planera och förbereda inför mötet på bästa sätt.

– De är större skillnader mellan olika barn med autism, än mellan barn utan diagnos. Ju mer man lär sig om autism, desto mer förstår man behovet av kunskap om hur man bemöter de här barnen. Det räcker inte med sunt förnuft, säger Ingalill Gimbler Berglund.

Med sin bakgrund som anestesisköterska har hon fokuserat sin forskning på anestesi och röntgen, men riktlinjerna kan också anpassas för andra vårdmiljöer. Rutinerna kan även fungera för andra barn som har liknande problem, men som saknar autismdiagnos. Riktlinjerna kommer nu att skickas ut till de verksamheter som varit delaktiga i arbetet med att ta fram dem och Ingalill Gimbler Berglund hoppas att de ska få spridning till fler. Nästa steg är att göra en studie av hur effekten blir av riktlinjerna när de används.

– Barn med speciella behov är extra utsatta i vården, och de besöker också vården mer än andra barn. Med bra planering och rätt bemötande kan vi skapa en trygg miljö för de här barnen. Det vinner vi på i längden, konstaterar hon.

Viktigt i mötet med barn med autism

Fyra saker utmärker autismtillståndet: Svårighet att kommunicera, svårighet att fungera socialt, överkänslighet för syn- ljud- och känslointryck, och behovet av rutiner. Skillnaderna mellan olika individer är stor därför är det alltid bra att kontakta och planera tillsammans med föräldrarna innan besöket. Några viktiga saker att tänka på:

–  Ta kontakt med vårdnadshavare för att ta reda på hur det individuella barnet fungerar och vad som är viktigt för just det barnet och planera vården tillsammans med vårdnadshavare utifrån det.

– Se till att ha tillräckligt med tid, stressa inte. Undvik också onödigt lång väntetid. Planera in besöket under tider som det är minst risk för förseningar.

– Höga ljud, starkt ljus och mycket spring i korridorerna kan vara stressande. Planera mötet så att det blir i en miljö där barnet känner sig lugn.

– Det kan vara lättare om barnet har med sig något hemifrån som gör att hen känner sig trygg, ett spel på ipaden eller ett mjukisdjur exempelvis.

– Bilder kan vara bra för att förklara vad som ska hända, men för många barn med autism är det viktigt att bilderna är exakta – att det exempelvis är sköterskan på bilden som ska söva dem eller att sköterskan har en mössa på sig när de sen möts, om hen har det på bilden. Var också noga med hur du uttrycker dig, undvik symbolspråk som kan tolkas bokstavligt.

– Se till att ha kontinuitet i personalen, att det är samma person som tar hand om barnet varje gång, gärna någon som har kunskap om autism.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan