Inga produkter i varukorgen.
”Paradigmskifte för alzheimervården” – Så ska primär- och specialistvården hantera skiftet
Utbildning
När nya framsteg görs i labben tar det ett tag innan de tar sig in på mottagningarna. Nu står vården inför en eventuell flaskhals. Hjärnfonden har tagit fram 25 förslag för att innovationshoppet ska landa i en jämlik vård.
Ett tag stod framstegen stilla för vården av Alzheimers sjukdom. På kort tid har det vänts upp och ner där nya behandlingar och diagnostik introducerats.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Exempelvis det nyligen EU-godkända läkemedlet Leqembi, som för vissa patientgrupper kan bromsa sjukdomen ifall den ordineras i ett tidigt stadium. Eller Blodbiomarkörer som är en ny teknik som möjliggjort enklare och tidigare diagnoser.
– Jag tror inte att samhället i stort hunnit få upp ögonen för möjligheterna som finns nu. Nu befinner vi oss i ett paradigmskifte för alzheimervården i Sverige där så mycket nya genombrott gjorts, berättar Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.
Hjärnfondens 25 förslag fokuserar till viss del på att skapa fler nationella samarbeten för att kunna skapa en mer jämlik vård i hela landet. Exempelvis föreslår de ett svenskt kunskapscenter för alzheimer, nationell uppföljning, screeningprogram och ett krafttag för ett kompenslyft inom primär- och specialistvård.
Risk för ojämn och ”godtycklig” sjukvård
– Vi behöver en samlad strategi för att kunna erbjuda jämlik vård i hela landet. Vi behöver sprida kunskap i primär- och specialistvården, inte minst om de nya verktygen. Det är annars lätt att det blir ojämlikt och väldigt godtyckligt, till exempel angående vem som får remiss till specialistvård och inte.
Vilken kunskap är högst prioritet att rulla ut i primärvården?
– Kompetens som ökar möjligheterna till tidigare diagnostisering. Alla, oavsett ålder måste få en möjlighet att få en korrekt diagnos. Och då måste också primärvården få kompetens inom detta för att få möjlighet att utreda.
I och med att det förut funnits, och till stor del fortfarande finns, väldigt begränsade medel för behandling har det lett till att alzheimer setts som en naturlig del av åldrandet trots att det är en dödlig sjukdom, enligt Ferencz.
– Senast förra veckan pratade jag med en man som önskat remiss till en minnesklinik men inte fått det för att de ”försöker spara platserna till de yngre”. Det fanns säkert någon tanke bakom, men det är såklart inte okej att det är så godtyckligt.
Fler patienter kommer söka vård för Alzheimers sjukdom
I takt med att forskningen går framåt och nya behandlingar och diagnosmetoder blir tillgängliga tror Hjärnfonden att fler kommer söka vård för Alzheimers sjukdom. Därför vill de genomföra en större satsning på specialistvården
– Det kommer komma många fler patienter, i en helt annan skala. Och hur ska primär- och specialistvården hantera det när de redan idag har svårt att hantera körerna kring sjukdomen?
I januari publicerade regeringen sin Nationella Demensstrategi som i mångt och mycket vill genomföra liknande åtgärder som Hjärnfonden. Däremot skriver Hjärnfonden i sitt eget förslag att regeringens plan till viss del saknar framåtblick och konkretisering kring hur förändringarna ska gå till.
– Vi är väldigt glada att den strategin finns och ser det som en fråga under utveckling. Arbetet med alzheimer i Sverige behöver en kraftsamling och resurser för att inte bara bli en hyllvärmare.
