Danderyds sjukhus räknar med att genomföra omkring 540 ablationer under 2026, jämfört med 451 året innan. Bakom ökningen på omkring 20 procent ligger flera förändringar i både bemanning, planering och patientflöden.
Så ökade Danderyd antalet ablationer med 20 procent
Förbättringsarbete Danderyds sjukhus räknar med att kunna behandla omkring 90 fler patienter med ablation i år än under 2025. Bakom ökningen ligger bland annat förstärkt bemanning, mer tillgång till narkos och ett flexiblare patientflöde.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi har förstärkt bemanningen på labbet, vilket gör att vi kan genomföra snabba och patientsäkra byten mellan patienter och därmed behandla fler patienter per dag. Vi har också fått utökad tillgång till narkos från tre dagar i veckan till 4,5 dagar i veckan, säger Mehrnoosh H. Beky, överläkare på hjärtkliniken.
Även den preoperativa utredningen har förändrats. Beroende på patientens behov och vilken ablationsmetod som ska användas kan undersökningen göras med antingen datortomografi eller transesofagealt ultraljud.
– På det sättet kan vi fördela belastningen mellan två enheter, vilket bidrar till ett smidigare patientflöde och ökad kapacitet.
Verksamheten har dessutom arbetat extra vissa helger, samtidigt som utvecklingen inom ablationstekniken har gjort att en del ingrepp kan genomföras snabbare.
– Det är alltså inte en enskild förändring, utan flera åtgärder som tillsammans har ökat vår kapacitet.
Reservpatienter fyller sena luckor
Ett annat fokus har varit att få bättre användning av den kapacitet som redan finns. Danderyds sjukhus uppger att samtliga operationstider hittills under 2026 har kunnat fyllas, utan en enda lucka i operationsprogrammet.
För att klara det har verksamheten byggt in större flexibilitet i planeringen. På väntelistan finns patienter som har möjlighet att komma till sjukhuset med kort varsel om en annan behandling behöver ställas in eller flyttas.
I vissa fall går det också att genomföra extra undersökningar och på så sätt få in en ny patient i programmet.
– Det kräver mycket flexibilitet från personalens sida, men det har fungerat väldigt bra, säger Mehrnoosh H. Beky.
Arbetet är samtidigt beroende av flera delar av sjukhuset. Hjärtkliniken, klinisk fysiologi, röntgen och anestesikliniken behöver få sina respektive delar av patientflödet att fungera tillsammans.
Gemensam planering och tidig identifiering av möjliga hinder har blivit viktiga delar i arbetet. Det gäller hela kedjan från undersökningarna inför ingreppet till anestesi, behandling, eftervård och uppföljning.
Kontrollerar kvaliteten när kapaciteten ökar
När fler patienter behandlas följs resultaten bland annat genom det nationella ablationsregistret. Ungefär en månad efter behandlingen går ansvarig personal igenom patientens journal och rapporterar komplikationer och andra ogynnsamma händelser.
Uppgifterna kontrolleras även mot registrerade ICD-koder för att minska risken att komplikationer missas.
– Trots att vi har ökat antalet behandlingar ser vi att komplikationsnivåerna fortsatt ligger på samma låga nivå som tidigare, säger Mehrnoosh H. Beky.
Patienterna följs också upp vid ett läkarbesök omkring tre månader efter behandlingen. Genom patientrapporterade utfallsmått, PROM, följs bland annat hälsa och livskvalitet. Patienterna svarar på nytt efter ett år, vilket gör det möjligt att följa resultaten över tid.
Kapacitetsökningen har samtidigt inte löst väntetidsproblemet. Danderyds sjukhus har fortfarande omkring fem till sex månaders väntetid för ablation, och sjukhuset bedömer att efterfrågan ökar snabbare än antalet behandlingar.
Arbetet med att förbättra flödena fortsätter, bland annat genom erfarenhetsutbyte med andra svenska och nordiska centra. Men för att ta ett större steg uppåt i kapacitet ser Mehrnoosh H. Beky ett viktigt behov.
– För att ytterligare kunna öka antalet behandlingar och på sikt korta väntetiderna krävs framför allt tillgång till ytterligare en operationssal.
