Inga produkter i varukorgen.
Så räddades intensivvården från ett hotande kaos
Covid Pandemin satte patientsäkerheten på tuffa prov. En ny forskningsstudie pekar ut några erfarenheter som kan göra oss bättre rustade framtida kriser.
En gemensam kämpaglöd med målet att ge alla patienter vård gjorde att alla hade fokus på att hitta lösningar. Foto: Adobe Stock
När pandemin bröt ut 2020 såg forskare en möjlighet att studera och dra lärdomar av krisen. Nu har de första slutsatserna i ett samverkansprojekt mellan Region Dalarna och Region Sörmland presenterats. Projektet har lagt fokus på omställningen av intensivvården under pandemins första del.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I den delstudie som nu publicerats har 70 medarbetare från båda regionerna svarat på frågor om sina erfarenheter. Studien syftar till att visa hur intensivvården klarade att eskalera och ställa om under pandemin, samtidigt som nya rekommendationer togs fram utifrån ett perspektiv för säker vård.
Gemensam kämpaglöd avgörande
Deltagarna i studien lyfter fram några förutsättningar som varit särskilt positiva:
- En gemensam kämpaglöd med målet att ge alla patienter vård underlättade lösningsfokus.
- Att det fanns tillgång till stora lokaler där det gick att vårda många patienter samtidigt.
- Att samarbetet mellan regioner gällande patienter och medarbetare utvecklades vartefter.
- Att de fick ett bra stöd av både kollegor och allmänhet i det svåra jobbet.
Förändrade kaos till ordning
Camilla Göras, som var verksamhetsutvecklare vid anestesi-, operations- och intensivvårdskliniken i Falun då pandemin bröt ut, konstaterar att medarbetare arbetade under väldigt tuffa arbetsförhållanden. Men samtidigt klarade de av att ge intensivvård till långt många fler patienter jämfört med ordinarie vård- och platsbehov.
– Det vi kan se är att ett hotande kaos förändrades till temporär ordning genom att medarbetare var fokuserade, flexibla och tog ett gemensamt ansvar. Engagerade individer löste uppgifterna tillsammans vartefter, säger hon.
Mer beredskap och stora lokaler
Camilla Göras konstaterar att studien visar på flera saker som vi kan ta med oss inför kommande kriser. Vården behöver stora flexibla lokaler, ett beredskapslager av material och en beredskapsplan för medarbetare så att alla vet var de ska placeras om en liknande situation uppstår.
Dessutom behöver kunskap om intensivvård läras ut och underhållas.
– Vi behöver också ha en systematik gällande psykologiskt och emotionellt stöd samt kunskapsspridning för medarbetare under en krissituation, säger Camilla Göras.
Delstudien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
Forskningsprojektet ResCOV
Är ett samverkansprojekt mellan Region Dalarna och Region Sörmland där man studerat den omställning som skedde i hälso- och sjukvården när coronapandemin bröt ut, våren 2020. Fokus i den publicerade delstudien var att studera omställning, arbetsförhållanden, etiska ställningstaganden och patientsäkerhet.
