Inga produkter i varukorgen.
Så rustar du organisationen för effektiv krishantering
Ledarskap För att klara en krissituation gäller det att vara adaptiv och se till att besluten fattas närmast verksamheten. Man behöver en plan för att ta fram en plan, konstaterar Ritva Rosenbäck som nyligen presenterat sin avhandling om kapacitetsstyrning under pandemin.
Ritva Rosenbäcks har studerat hur olika delar av vården hanterade Covid-19-pandemin. Foto: Högskolan Väst
Under Covid-19 ställdes Sveriges förmåga till krishantering och produktionsplanering i vården på sin spets. Ingen hade tidigare varit med om något liknande, vare sig regionledning eller sjukhuschefer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ritva Rosenbäck är doktor i industriell ekonomi vid Högskolan Väst. I sin avhandling har hon studerat hur akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och slutenvården byggde upp kapaciteten för att vårda covidpatienterna.
Pandemin varade länge och vårdbehovet förändrades i vågor. På så vis är det en helt annan typ av kris än exempelvis en olycka som oftast är kort och plötslig.
Delegerade beslut fungerade bättre
I avhandlingen kan Ritva Rosenbäck visa på att beslutshierarkin under pandemin fungerade bättre om den var delegerad snarare än centraliserad. Varje dag uppstod situationer som var nya för läkarna som inte visste hur de skulle ta hand om patienterna.
Organisationen behövde därför vara adaptiv snarare än rigid.
– Man var tvungen att lära sig vad som funkade och man visste inte vilka kompetenser som behövdes när. Dessutom gick pandemin i vågor, så mellan vågorna gick man tillbaka till vanlig vård. I den här märkliga situationen hade man stor nytta av varandras arbete. Bland annat hade läkarföreningarna webbinarier på onsdagar där man delade med sig av de senaste rönen, säger Ritva Rosenbäck i en intervju med Högskolan Väst.
Tre avgörande konsekvenser
I studien har Ritva Rosenbäck gjort både kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät, med induktiva, explorativa och deduktiva analysmetoder. I studien kunde hon identifiera tre avgörande konsekvenser av adaptivt ledarskap under en utdragen händelse som pandemin: hur förberedd man var, hur man hanterade det tidiga skedet och vilka resurser man hade i form av material, personal och lokaler.
I det tidiga skedet av en krissituation är det viktigt att tillskansa sig så mycket information som möjligt. Dessutom är det viktigt att identifiera vilka som plötsligt får stor belastning, var det finns personal över och vilka som behöver lära sig saker.
Ha en plan för planen
De som har spetskompetens måste få vara kvar där de behövs bäst och få all kapacitet de behöver, konstaterar hon. Lättare sjuka kan tas om hand av icke-vårdpersonal. Dessutom bör möten hållas ofta, men korta och helst digitala.
– Man ska inte ha en rigid plan, man ska ha en plan för att ta fram en plan, eftersom du inte vet vad du behöver, säger Ritva Rosenbäck.
Hela avhandling kan du läsa här: Kapacitetsstyrning på svenska sjukhus under COVID-19-pandemin
