Inga produkter i varukorgen.
Så ska väntetiderna i vården kapas
Vårdköer Ett nationellt vårdsöksystem, telefonrådgivning dygnet runt och stöd för regiongemensamt utvecklings- och förbättringsarbete. Det är några av förslagen i tillgänglighetsdelegationens delbetänkande för att korta vårdköerna.
Ett regiongemensamt utvecklingsarbete är ett av förslagen i delbetänkandet. Foto: Adobe Stock
Genom att använda erfarenheterna från covid-pandemin, samverka långsiktigt och göra tillgängligheten till prioritet ett i hälso- och sjukvården kan Sverige komma tillrätta med väntetiderna i vården.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det menar Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, som nu överlämnat sitt delbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan.
Allt fler väntar allt längre
I delbetänkandet konstaterar Gunilla Gunnarsson att väntetiderna i vården är en svår utmaning. I december 2019 väntade mer än 400 000 patienter på tid i specialiserad vård, i april 2021 var över 500 000 som väntade på vård. Av dessa hade 165 000 väntat mer än 90 dagar vilket är vårdgarantins yttersta gräns.
Utredningen har bland annat haft i uppdrag att lämna förslag på hur överenskommelsen om ökad tillgänglighet kan vidareutvecklas. Som ett första steg föreslår utredningen att inga patienter ska ha väntat mer än 2 år på specialiserad vård i oktober 2022.
Tidsgräns på 14 dagar
Utredningen föreslår även en författningsändring som gör att patienterna snabbare kan få hjälp av en annan vårdgivare i god tid innan vårdgarantin går ut. Bland annat bör det införas en tidsgräns på 14 dagar för att ge patienten besked om tid för operation.
Gunilla Gunnarsson föreslår även en rad andra åtgärder:
- Staten och regionerna bör arbeta långsiktigt och strategiskt tillsammans genom handlingsplaner och årliga fördjupade uppföljningar.
- En utredning bör utreda förutsättningarna för ett nationellt vårdsöksystem som möjliggör för regionerna att i realtid söka ledig kapacitet i hela landet för vård till väntande patienter.
- Nationellt samordnad hälso- och sjukvårdsrådgivning. Utredningen menar att hälso- och sjukvårdsrådgivningen bör vara mer lika nationellt och att patienterna bör veta vad som finns att tillgå på telefon, webb och genom e-tjänster.
- Regeringen bör stimulera ett regiongemensamt utvecklings- och förbättringsarbete genom pilotverksamheter inom olika områden för ökad kapacitet och effektivitet i hälso- och sjukvården.
Nyttiga erfarenheter från pandemin
Utredningen pekar också på att covid-pandemin har medfört erfarenheter som bör användas i det fortsatta tillgänglighetsarbetet. För att lyckas med att öka tillgängligheten krävs medarbetarnas engagemang, fokus på kärnverksamheten, mandat för ledning och styrning nära verksamheten, samverkan över klinikgränserna och att de digitala inslagen i vården fortsätter utvecklas.
Det var i augusti 2020 som regeringen tillsatte en delegation med uppdraget att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med fokus på kortare väntetider. I maj 2022 kommer utredningens slutbetänkande som bland annat omfattar förslag avseende nära vården och för- och nackdelar med en utökad vårdgaranti.
