Sjuksköterskor väljer bort vården – kostar samhället miljarder

Nu visar den kartläggning som de gjort att det finns legitimerad vårdpersonal att tillgå i Sverige – men långt ifrån alla är sysselsatta i sin yrkesroll.

Bristande arbetsförhållanden ett problem

Under 2021 var det exempelvis drygt 13 000 sjuksköterskor som inte jobbade i sin yrkesroll. Det är en kompetensförlust som enligt rådets beräkningar motsvarar en samhällskostnad på 5,5 miljarder kronor.

Orsakerna till att man väljer att lämna sin yrkesroll kan vara flera. Bristande arbetsförhållanden är en av de mer oroande orsakerna.

– Lösningen är inte att utbilda fler som sedan väljer att lämna, utan istället att arbeta systematiskt med arbetsmiljön, säger Ann-Marie Wennberg Larkö som är ordförande i rådet.

Bristande planering

Nationella vårdkompetensrådet har även gjort en kartläggning av tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal för sju legitimationsyrken.

Resultatet visar att flera regioner och kommuner har svårt att bedöma efterfrågan utifrån beslutad budget. Rådet menar att svårigheten i att bedöma hur mycket personal som behövs ofta grundar sig i att det behövs en djupare genomlysning av verksamheten. Dessutom saknar man krav på processer för planering av resurser och kompetensförsörjning.

Det leder i slutändan till att vårdpersonalen får ett orimligt uppdrag och tiden räcker inte till.

Bättre möjligheter att göra karriär

– Personalen står ensamma kvar med patienterna och förväntas prioritera i verksamheten. Vårdpersonalen behöver ökat stöd i att prioritera rätt arbetsuppgifter, så de får ett rimligt uppdrag och orkar jobba kvar, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nationella vårdkompetensrådet har även tagit fram 25 förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige, enligt regeringens uppdrag.

Förslagen handlar bland annat om att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla personal.