Inga produkter i varukorgen.
Snabbare hemgång med nya lagen
Det finns alltjämt stora utmaningar i samordningen mellan vården och omsorgen. Sedan lagen om samverkan vid utskrivning infördes för ett år sedan kan man dock se att det på de flesta håll går snabbare när en person lämnar sjukhus och ansvaret tas över av socialtjänsten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ett år innan lagen trädde i kraft var genomsnittstiden som en patient behövde vänta som utskrivningsklar från somatisk vård närmare fem dagar. I augusti 2018 hade den sjunkit till strax under tre dagar.
Lagen har alltså funnits i ett år, och i rapporten På Väg från Vårdanalys, som publicerades i december, konstateras att de genomsnittliga vårdtiderna kortades under 2018, men att det samtidigt finns en del problem med den statistik som rapporteras in till SKL. I vissa regioner saknas rapporteringen från hela månader. Ett annat bekymmer är att i den statistik man har haft tillgång till är upplagd på ett sätt som gör att patienter som utskrivits samma dag som de är färdigbehandlade inte finns med alls. Det handlar om hur SKL har utformat statistiken, men ger i det här sammanhanget en icke komplett bild av lagens effektivitet.
Rapporten kan dock konstatera att en minskning av antalet dagar på övertid i slutenvården syns, och den är i statistiken tydlig för 13 av de 17 län som haft möjlighet att rapportera in data för hela perioden.
Ett annat problem i mätningen av hur väl den nya lagen fungerar är att det saknas representativa nationella data som fångar patientperspektivet Det säger utredaren Carl Lundgren till Kvalitetsvård.
– Vi har idag ingen bra mätning av vad patienterna tycker om hur utskrivningen och samordningen mellan vården och omsorgen fungerar. Det finns förstås nationella patientenkäten, men den ställer inte frågor som fångar utskrivningen och övergången mellan vården och omsorgen. Och så finns det vissa undersökningar som ställer rätt frågor, men där representativiteten är för låg.
Vårdanalys har försökt med enkätundersökningar till brukarorganisationer, men svarsfrekvensen har varit låg. Bland de svar man har fått ser man att brukarnas företrädare tycker att informationen om den nya lagen har varit bristande.
Just patient- och brukarperspektivet kommer Vårdanalys att arbeta vidare med inför den slutrapport som ska presenteras i april 2020.
– Vi kommer att göra fördjupningsstudier under vårt fortsatta arbete, där vi frågar både personal och patienter hur de upplever den nya lagen och hur samarbetet fungerar.
I det framtida arbetet kommer Vårdanalys också att kunna mäta effekten av lagen från ett annat håll, då det från augusti 2018 finns statistik på hur många vårdplatser i slutenvården som upptas av färdigbehandlade patienter.
