Så fick Södersjukhuset öppnare patientsäkerhetsdialoger: ”Det är helt avgörande”

– Vi tror att ansvarig chefs inställning till kvalitet och patientsäkerhet är helt avgörande för hur väl arbetet når ut i organisationen. Därför började vi med att träffa ledningsgrupperna ute i varje verksamhet, säger Annelie Liljegren, chefläkare på Södersjukhuset.

Inledningsvis fick verksamheterna förbereda frågor utifrån Socialstyrelsens nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Mötena blev dock mer avrapportering än öppna samtal.

– När man skickar ut bilder och frågor förbereder man sig på att svara. Då blir det lätt en avrapportering. Det är inte det vi vill. Vi vill ju ha en dialog, säger Annelie Liljegren.

Så fick de en mer dynamisk och engagerad dialog

Kvalitetsavdelningen förändrade därför upplägget och gav större utrymme åt spontana diskussioner.

– Vi upplevde att det blev en känsla av att man skulle prestera och avrapportera. Det konceptet övergav vi lite med tiden och lät i stället samtalet flyta fritt. Då fick vi en mer dynamisk och engagerad dialog, säger Ann Ottosson, strategisk verksamhetsutvecklare på avdelningen för kvalitet och patientsäkerhet.

Flera representanter från kvalitetsavdelningen deltog i dialogerna. Inledningsvis fanns en oro för att närvaron skulle uppfattas som en granskning, men verksamheterna uppskattade engagemanget.

– Vi har funderat på om det kan upplevas som någon slags audit när vi kommer så många. Men det vi har hört är snarare att verksamheterna uppskattar att vi är flera som avsätter tid för att lyssna och visa vårt engagemang, säger Annelie Liljegren.

Hon beskriver hur verksamhetschefernas reaktioner på känsliga frågor påverkade samtalsklimatet.

– Vi uppfattade i ganska många grupper att vi fungerade som en möjliggörare för att börja prata om svårare saker. När det fanns en acceptans i rummet och ansvarig verksamhetschef nickade vänligt blev klimatet ännu öppnare.

Samarbetet har förbättrats: ”Alla bitar hänger ihop”

Både Annelie Liljegren och Ann Ottosson upplever att samarbetet mellan verksamheterna har förbättrats. De lyfter särskilt kvaliteten på sjukhusets händelseanalyser, som utvecklats genom ett långsiktigt arbete med utredningar och återkoppling.

– Vi tar alla händelseanalyser på stort allvar och ger återkoppling. Att vi dessutom kommer ut och vill ha den här dialogen gör att alla bitar hänger ihop. Vi kan se att kvaliteten på händelseanalyserna har blivit bättre, säger Annelie Liljegren.

Ann Ottosson berättar att sjukhuset får betydligt färre begäranden om kompletteringar från Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Steget till att göra en fördjupad utredning har minskat. Man tar initiativ till utredningar även när patienten inte har drabbats av en allvarlig vårdskada, men det finns misstankar som behöver undersökas.

Efter en omorganisation är Södersjukhuset indelat i fyra områden. Nu ska kvalitetsavdelningen träffa områdenas ledningsgrupper och utveckla dialogerna ytterligare.

– Vi har beslutat att vi kommer dit för en dialog utan några Powerpoint-presentationer. Verksamheterna ska själva kunna komma med förslag och frågor som vi diskuterar, säger Annelie Liljegren.

Kvalitetsavdelningen förbereder ändå olika sätt att få igång samtalen.

– Vi har träffats och förberett oss. Beroende på hur stämningen är i rummet har vi en handlingsplan för hur vi ska kunna locka fram en dialog. Man får prova sig fram lite.

Gör sjukhuset till en mer attraktiv arbetsplats

Södersjukhuset vill även nå fler medarbetare utanför ledningsgrupperna. Under september arrangerades två patientsäkerhetscaféer där personalen kunde diskutera säkerhetskultur och patientsäkerhet.

Deltagandet blev begränsat.

– Det är en utmaning i en verksamhet som pågår dygnet runt att få loss medarbetare från den kliniska vården. Det var inte särskilt välbesökt, säger Ann Ottosson.

Ett nytt försök planeras under våren, på en mer lättillgänglig plats.

– När man ska ha drop-in behöver man stå någonstans där folk passerar och bara kan stanna tio minuter. Jag tror på idén, vi behöver bara få till en bättre lokal, säger Annelie Liljegren.

Hon tror att ett öppnare samtalsklimat kan underlätta, särskilt i pressade verksamheter som akutmottagning, intensivvård och förlossningsvård.

– Jag tror att ett öppet klimat, där man vågar prata om säker vård, patientsäkerhet och kvalitet, också kan minska stressen och skapa en mer attraktiv arbetsplats.