”Vårdens kunskapsstyrning behöver bättre strukturer”

– Vi kunde konstatera att under 2017 och 2018 lämnades till regeringen en uppföljande rapport om vård varannan vecka från olika myndigheter. Mycket information – men att använda den för nödvändiga förbättringar är det svårare steget.

Utredningen föreslår att en statlig myndighet – Vårdanalys – ska ha ansvaret för den nationella uppföljningen av vården. Samarbete och spridning av data och kunskap mellan stat, regioner och kommuner ska stadfästas i en tioårig överenskommelse mellan dessa. Syftet är att stärka vårdens förbättringsarbete, vilket inte minst den kommunala vården har ett stort behov av.

Karin Båtelsson från Sveriges Läkarförbund underströk vikten av fortbildning för läkare och annan personal i vården.

– Det är väldigt viktigt att den blir uppstyrd, så att alla får del av den fortbildning som krävs för att kunna ge en vård baserad på kunskap och evidens.

Att data från alla de uppföljningar som görs också delas tillbaka till alla nivåer var en annan punkt hon underströk vikten av.

Thomas Lindén från Socialstyrelsen tog upp vikten av att data och samlad kunskap implementeras i förbättringsarbeten på alla nivåer. De nationella kunskapsstöd som skapas måste omsättas i den praktiska vården, och det är inte alltid detta fungerar. Som gott exempel lyfte han fram standardiserade vårdförlopp, som idag finns för ett antal diagnoser. Och under pandemin i våras såg Socialstyrelsen hur de webbaserade utbildningsstöd i basal vårdhygien och användning av skyddsutrustning som snabbt gjordes tillgängliga på webben nådde ut till stora grupper vårdanställda.

Emma Spak från SKR var imponerad av hur fort kommuner och regioner i våras hittade samarbetsytor kring det senaste kunskapsläget om covid-19.

– Det visar ju faktiskt på att vi inte måste reglera oss in i ett samarbete, och att det finns en stor flexibilitet och omställningsförmåga i den svenska vården.

Karin Båtelsson underströk vikten av att se den svenska vården som en helhet, att man för att utveckla förbättringsarbete nationellt måste använda resurserna klokt, så att inte 21 regioner parallellt arbetar med samma sak. Och de utvecklingsansvariga i vården ska inte arbeta med enbart utveckling, fortsatte hon.

– Det är ju ute i verksamheten i mötena med patienter som förbättringsarbetet äger rum. De som är ansvariga för utvecklingsarbete måste också arbeta med i den verksamheten, och inte sitta för sig på en utvecklingsavdelning.

Huvudförslagen från utredningen om kunskapsstyrning i vården

. Ett mer strukturerat samarbete mellan myndigheter kring vårdens uppföljning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får ett särskilt ansvar för uppföljningen.

. Bättre förutsättningar ska skapas för att arbeta kunskapsbaserat lokalt i regioner och kommuner stärks bland annat genom att staten fortsätter att utveckla sitt stöd. Mer fokus än i dag läggs på stöd till den kommunala hälso- och sjukvården.
. Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård utvecklas genom att en 10-årig överenskommelse sluts mellan stat, regioner och kommuner. Principer och strukturer för ett långsiktigt samarbete läggs fast där några centrala utgångspunkter är en gemensam målbild samt principer för prioriterings- och arbetsprocesser.