Det är en forskargrupp vid Umeå universitet som genomfört en studie om destruktivt ledarskap – ett beteende som är vanligare än de flesta tror. Studien visar att hela 36,4 procent upplever att deras chef utövar någon form av destruktivt beteende ofta eller alltid.
3 av 10 anställda har destruktiv chef
Ledarskap Mer än var tredje svensk har erfarenhet av en chef som utövar ett destruktivt ledarskap. Men de chefer som ställer till med störst skada är inte de hotfulla och aggressiva.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Robert Lundmark, som är lektor vid institutionen för psykologi och ingår i forskargruppen, är inte helt förvånad över resultatet.
– En norsk studie som genomfördes för cirka tio år sedan visade på ett liknande resultat. Samtidigt är det uppseendeväckande att det är så vanligt med tanke på de konsekvenser som ett destruktivt ledarskap medför i termer av lidande och kostnader, säger han.
Aktivt och passivt destruktiva
Studien har undersökt både så kallat aktivt och passivt destruktivt ledarbeteende. Typiskt för de aktivt destruktiva är att de är arroganta och orättvisa, hotar och bestraffar eller är ego-orienterade och falska. De ställer orimliga krav, fördummar sina medarbetare, tar gärna åt sig äran för vad andra gjort och håller inte sina löften.
De passivt destruktiva kännetecknas däremot av att de håller sig undan, har svårt att ta beslut, ger otydliga instruktioner och saknar förmåga att skapa struktur i sitt arbete.
Enligt Robert Lundmark är de passivt destruktiva vanligare än de aktivt destruktiva. Flera tidigare studier har också visat att de passiva också över tid ställer till med större skada än de aktiva som förorsakar mer omedelbara negativa konsekvenser.
– Men i båda fallen påverkas medarbetare och organisation negativt i termer av mående, prestation och resultat, konstaterar han.
Stresskänslighet har betydelse
Vad beror då problemen på?
Här har forskarna inget entydigt svar; det kan också vara så att det skiljer sig åt en del mellan vad som orsakar passivt respektive aktivt destruktivt ledarskap.
– Men kortfattat tycks det vara så att både personlighetsdrag och yttre faktorer spelar roll och samverkar. En faktor som påverkar är graden av belastning som chefen utsätts för i kombination med dennes stresskänslighet. En del som upplever stress kan då bete sig antingen aggressivt eller dra sig undan för att undvika att själva bli utbrända, säger Robert Lundmark.
Krävs självinsikt
Studien ger heller inget entydigt svar på hur problemen ska kunna undvikas. Men generellt krävs en stor portion av självinsikt och medvetenhet hos cheferna om det egna beteendet och hur det yttrar sig i olika situationer, menar han.
– En chef som har benägenhet att falla in i ett destruktivt beteende kan också behöva se över att man har tillräckliga resurser för att agera inom sin ledarroll och be om stöd om så behövs. Detta för att undvika en hög belastning och stress som kan öka risken för dessa beteenden, förklarar Robert Lundmark.
Tillitsbaserat ledarskap
Forskarna har även tankar om risken för att ett passivt destruktivt ledarskap förväxlas med ett tillitsbaserat ledarskap, där medarbetarna har stort handlingsutrymme och förutsätts utföra arbetsuppgifterna på egen hand, utan detaljstyrning från närmaste chef.
– Det kan vara så att ett passivt destruktivt ledarskap i själva verket är ett misslyckat försök till delegering av makt. Chefen ger medarbetarna autonomi och handlingsutrymme för eget beslutsfattande, men medarbetarna upplever det istället som att chefen försöker dumpa arbetsuppgifter och fly sitt eget ansvar. Det kräver i så fall att ledarens kunskap om tillitsbaserat ledarskap förmedlas på ett bättre sätt, sammanfattar Robert Lundmark.
Del i större projekt
Studien är en del i ett större projekt som finansieras av Afa Försäkring. I forskargruppen ingår, förutom Robert Lundmark, även Andreas Stenling, Susanne Tafvelin och Ulrica von Thiele Schwarz samt doktoranden Mats Reinhold.