7 tunga kvalitetschefer och 7 lärdomar om kvalitet

Kvalitetsrollen Svensk sjukvård rör sig bort från centraliserade staber direkt ut till patientmötet. Kvalitetsvård sammanfattar här sju intervjuer med ledande kvalitetschefer om decentralisering, datadriven utveckling och framtidens smarta AI-verktyg.

7 tunga kvalitetschefer och 7 lärdomar om kvalitet
Foto: Skånes universitetssjukhus, Håkan Risberg, Johan Alp, Staffan Claesson, Region Östergötland, Fredric Möller Eklund, press, Adobe stock.

Svensk sjukvård står inför ett paradigmskifte där kvalitetsarbetet rör sig bort från centraliserade staber och pappersprodukter direkt ut i den kliniska vardagen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Under våren har Kvalitetsvård hörts med flera kvalitetschefer inom den svenska vården för att höra om deras utmaningar och vardag.

I sju intervjuer delar sju kvalitetchefer med sig av sina bästa tips, lärdomar och sin syn på framtidens utmaningar.

Gemensamma trender

En tydlig gemensam nämnare i svaren är decentraliseringen; idén om att varje medarbetare, från undersköterska till läkare, i själva verket är en kvalitetschef. Samtliga chefer betonar att kvalitet inte är en isolerad administrativ uppgift utan en integrerad del av mötet med patienten.

Trots denna gemensamma grund finns skillnader i hur man väljer att organisera arbetet. Vissa regioner har valt att helt avskaffa titeln kvalitetschef för att signalera att ansvaret ligger hos alla, medan andra skapar nya hybrider där kvalitet, it och innovation slås samman för att möta framtidens behov av datadriven vård.

En annan trend är fokuset på AI som ett verktyg för effektivisering, där utmaningen ligger i att tekniken faktiskt måste minska den administrativa bördan snarare än att öka den.

Den största gemensamma utmaningen som lyfts fram är kompetensförsörjningen, vilket gör det systematiska förbättringsarbetet viktigare än någonsin för att använda knappa resurser på rätt sätt.

Sju lärdomar:

AI i vården: Så undviker ni de vanligaste fallgroparna

Lärdom: Digitalisering och AI får aldrig bli en administrativ pålaga, utan måste frigöra tid för patientnära arbete.

Magnus Eneroth, strategisk rådgivare vid Skånes universitetssjukhus, varnar för att nya digitala system historiskt sett ibland har ökat arbetsbördan. För att lyckas med AI krävs att tekniken används för att skapa nya, värdeskapande arbetssätt, som att låta AI assistera vid mammografi eller identifiera tidiga tecken på sepsis. Genom att kombinera mänsklig expertis med AI-stöd kan säkerheten öka samtidigt som resurser sparas.

Läs artikeln här

Foto: Skånes universitetssjukhus.

Verksamhetsutveckling utan budget: Kraften i en nyttoanalys

Lärdom: Genom att göra en nyttoanalys i ett tidigt skede kan du visa politiker och beslutsfattare exakt vilka effekter en satsning ger över tid.

Caroline Hagström, utvecklingschef i Region Örebro, betonar att kvalitetsarbete kräver struktur nerifrån och upp. När administrativa resurser dras in blir det kritiskt att arbeta med faktabaserad styrning och tydliga underlag. En väl genomförd nyttoanalys fungerar som ett verktyg för att motivera investeringar och skapa hållbarhet i utvecklingsarbetet, även när pengarna är knappa.

Läs artikeln här

Caroline Hagström, chef för utvecklingsenheten på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län. Foto Håkan Risberg, press.

Därför är hög kvalitet din bästa ekonomiska investering

Lärdom: Kvalitetsbrister är kostsamma; att förebygga en enda vårdskada sparar både lidande och stora summor pengar i form av kortare vårdtider.

Johan Lungegård, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala slår hål på myten om att kvalitet är en kostnad. Han menar att uppföljningen måste ske där patienten finns, annars riskerar arbetet att stanna vid att vara en pappersprodukt. Genom att öka medvetenheten i det dagliga arbetet kring exempelvis fallskador och infektioner skapas direkta besparingar som kan användas till mer vård.

Läs artikeln här

Johan Lungegård är chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Johan Alp och Staffan Claesson.

Lean i praktiken: Hur 30 minuter kan lösa vårdköerna

Lärdom: Små justeringar i arbetsflödet, snarare än stora investeringar, kan vara nyckeln till att minska stress och hinna med fler patienter.

Magnus Hedström, områdeschef för länssjukvårdsområde ett i Region Västerbotten. Region Västerbotten visar hur man genom att tidigarelägga förberedelser med bara 30 minuter på ett hjärtcentrum kunde eliminera övertid och korta köerna. Han betonar att kvalitet är en kulturfråga där ledningen måste våga ge medarbetarna utrymme att testa sina egna idéer. Att renodla flöden i en akut och en planerad del är ett annat framgångsrecept för att skapa förutsägbarhet och trygghet för både personal och patienter.

Läs artikeln här

Magnus Hedström, områdeschef för länssjukvårdsområde 1 i Region Västerbotten.

Den omvända pyramiden: Ledarskapet som ger 14 000 kvalitetschefer

Lärdom: Beslut ska fattas så nära patienten som möjligt eftersom det är där det faktiska värdet uppstår.

I Region Östergötland har man under Robert Rings ledning valt att arbeta efter en omvänd pyramid. Detta innebär att chefernas främsta uppgift är att coacha och stötta medarbetarna i deras grunduppdrag: att göra arbetet lite bättre varje dag. Genom att decentralisera ansvaret för ekonomi och verksamhet blir utveckling en naturlig del av allas vardag snarare än ett centralt direktiv.

Läs artikeln här

Robert Ring. Foto: Region Östergötland.

Slå ihop IT och kvalitet: Internationella trender för framgång

Lärdom: Att integrera it, kvalitet och innovation under en gemensam utvecklingsdirektör tar bort stuprör och accelererar den datadrivna vården.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset följer en internationell trend genom att bryta upp traditionella organisatoriska barriärer. Helena Gustafsson, förste chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, menar att man måste se till helheten för att ”få verkstad på golvet”. Genom att synka teknikens utveckling direkt med de kliniska behoven kan man röra sig snabbare mot målet att bli ett ledande universitetssjukhus.

Läs artiklen här

Helena Gustafsson, förste chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nationell samverkan: Dela goda exempel via standardiserad data

Lärdom: För att kunna lära av varandras framgångar krävs gemensamma standarder för hur vi mäter och beskriver vårdresultat.

Ylva Pernow på Karolinska betonar vikten av att inte göra förbättringsprojekt för smala. Genom att enas om gemensamma definitioner för exempelvis trycksår eller blodtryck kan sjukhus och regioner lättare ta del av varandras erfarenheter. Hon lyfter också fram potentialen i att använda AI för att analysera patienters fritextsvar, vilket ger djupare insikter än vad enbart siffror i en enkät kan erbjuda.

Läs artikeln här

Ylva Pernow, chefsläkare för Karolinska universitetssjukhuset Foto: Fredric Möller Eklund.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsvård sparar mina uppgifter