Inga produkter i varukorgen.
Nytt verktyg kan stärka cheferna i vården
Ledarskap Chefer inom vården kämpar med att få ihop organisationens övergripande mål med personalens behov och patientsäkerheten – ofta med liten möjlighet att själv påverka sin situation. Nu har en forskare vid Högskolan i Gävle tagit fram ett nytt verktyg som kan synliggöra utmaningarna.
Karin Lundin, doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Foto: Högskolan i Gävle
Första linjens chefer på sjukhusens vårdavdelningar har ett komplext uppdrag. Förutom ansvaret med att få ihop organisationens mål har de även ansvar för såväl personalens arbetsmiljö som patienternas säkerhet. Och ofta med liten möjlighet att påverka sin situation. Många upplever dessutom en frustration över att ledningen inte alltid ser deras och organisationens behov.
Ett vanligt sätt att belysa vårdchefens utmaningar är att prata om antalet medarbetare. Men det sättet att mäta ger inte en rättvisande bild, menar Karin Lundin, forskare vid Högskolan i Gävle.
Ger en förenklad bild
– Det är vanligt att man bara tar antalet medarbetare som ett mått på chefernas ansvar och arbetsbelastning, och hur väl en avdelning är rustad att klara av sitt uppdrag. Det ger en förenklad bild av verkligheten, säger Karin Lundin.
I sin doktorsavhandling introducerar hon en ny metod att mäta och synliggöra chefers ansvar och arbetsbelastning – genom att mäta det hon kallar kontrollspannet.
Kontrollspannet beskriver omfattningen av en chefs ansvarsområde. Den tar bland annat hänsyn till personalens erfarenhetsnivå, arbetsplatsens struktur och lokaliseringen av enheterna som varje chef ansvarar över.
Mått på chefens arbetsbörda
Ett stort kontrollspann innebär ofta hög komplexitet, vilket enligt avhandlingen riskerar leda till sämre arbetsmiljö och minskad vårdkvalitet. Samtidigt visar resultaten att rätt stöd och nätverk kan mildra effekterna – och att chefer som får rätt förutsättningar också skapar goda förutsättningar för sin personal.
Exempel på faktorer som kan påverka kontrollspannet är:
- Personalgruppens sammansättning. Till exempel erfarenhetsnivå och antal personalkategorier.
- Enhetens karaktär. Det kan vara öppettider och grad av förutsägbarhet i patientflöden.
- Organisatorisk struktur. Till exempel antal enheter chefen ansvarar för och deras lokalisering.
Tanken med verktyget är att det kan hjälpa vården att förstå och förbättra chefernas förutsättningar. Kontrollspannet kan användas för att kartlägga nuläget, men även för att diskutera behov av förändringar och skapa mer hållbara arbetsmiljöer.
– Med tanke på de stora omställningar som sker i vården är det viktigt att kunna följa upp hur chefernas arbetsbörda ser ut. Min forskning visar att detta är möjligt och nödvändigt om vi vill säkra både arbetsmiljö och vårdkvalitet framöver, säger Karin Lundin.
