Analys: Vad är stuprör i vården?

Krönika Vi pratar ofta om stuprör. Jag tror att vi behöver reda ut vad vi menar med det. Ett stuprör betyder inte att en vårdcentral, ett sjukhus eller en specialistmottagning fungerar dåligt. Det betyder inte heller att människor inte pratar med varandra.

Analys: Vad är stuprör i vården?
Foto: Adobe Stock / privat

Ett stuprör kan fungera alldeles utmärkt. Problemet uppstår när patientens behov går ”tvärs över flera organisatoriska delar”, samtidigt som ansvar, information och beslut måste överföras mellan dem.

Specialisering är alltså inte problemet. Ett anonymiserat verkligt exempel illustrerar detta väl:

En patient som jag känner har under flera års tid fått vård hos flera olika vårdgivare och behöver nu samla sin sammanhängande vårdhistorik.

Informationen finns, men hos olika aktörer och på olika sätt.

Hos en vårdgivare går journalen snabbt att få digitalt. Hos en annan finns den via en patientportal. Hos en tredje krävs fysisk identifiering och därefter väntan på pappershandlingar. Hos ytterligare en skickas journalen med post.

Varje enskild verksamhet kan alltså säga: ”Vår lösning fungerar.”

Och det kan vara helt sant.


Lämnar till patientens ansvar

Men patienten sitter fortfarande med flera omfattande informationsmängder och måste själv försöka förstå och återskapa ”sin sammanhängande vårdhistoria”.

Det är precis detta jag menar med ett stuprörsproblem. Problemet finns inte nödvändigtvis ”inne i” varje verksamhet! Det uppstår ”mellan” verksamheterna. Och då blir nästa fråga viktig:

Om patienten själv har svårt att skapa helheten, hur enkelt är det då för nästa läkare, som inte är du eller har kontakt med den andra eller de andra läkarna, att snabbt få samma helhetsbild, förstå vad som har hänt, varför det hände, vem som ansvarar för vad och vad nästa steg är?

Att information går att hitta någonstans är inte samma sak som att vården har ett gemensamt sammanhang.


Finns lösningar

Det är därför Oskarshamnsmodellen är så intressant, där vi skalar Borgholmsmodellen som Åke Åkesson arbetade fram under många år. Åke som tyvärr nu gick bort nyligen. Christer Svensson och medarbetarna i Oskarshamn, försöker inte avskaffa specialisering. De försöker knyta ihop vården runt patienten genom direkt dialog, kontinuitet och tydligare ansvar över organisationsgränserna.

Och Åke Åkesson var tydlig med att den fasta läkaren skulle bära det samlade ansvaret för patienten, just eftersom kontinuiteten finns där.

”Det är skillnaden mellan att få varje del att fungera och att få helheten att fungera.”

När verksamheten nu börjar arbeta som ”en vård”, behöver också det digitala stödet kunna följa samma logik. Annars riskerar vi att riva de organisatoriska stuprören och bygga tillbaka dem digitalt!

Det ska vi nu lösa i Region Kalmar och Oskarshamn.

Jari Aho

Krönikör i Kvalitetsvård och vd på Force Agile.


Fakta: Det här är Oskarhamnsmodellen

Oskarshamnsmodellen knyter ihop primärvård och sjukhusvård. Allmänläkare delar sin tid mellan hälsocentral och akutmottagning, triagerar patienter och samarbetar direkt med patientens fasta läkare. Målet är en mer sammanhållen vård, färre onödiga inläggningar och kortare vårdtider, särskilt för sköra äldre. Modellen prövas i två år och följs löpande.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsvård sparar mina uppgifter