Sju råd för att lyckas med digitala hälsoverktyg

I sin avhandling vid Linköpings universitet har hon därför studerat implementeringen av tre digitala verktyg inom mobil hälsa, mHälsa, i barnhälsovård och elevhälsa. Verktygen handlar om matvanor, fysisk aktivitet, levnadsvanor och psykisk hälsa och riktar sig till vårdnadshavare och gymnasieungdomar.

I studierna deltog bland andra chefer, rektorer, barnhälsovårdssjuksköterskor, skolsköterskor och personer med ansvar för digital strategi. Två hinder blev särskilt tydliga: datahanteringen och styrningen.

– De här apparna genererar hälsodata som behöver tas om hand på ett säkert sätt. I mina studier upplevde personerna som jag intervjuade detta som väldigt svårt. Den andra viktiga faktorn är tydlig styrning av implementeringen, säger Maria Fagerström.

Styrning behövs på flera nivåer

Maria Fagerströms forskning pekar på att ansvaret inte kan stanna hos de medarbetare som ska använda verktyget. Styrningen behöver fungera nationellt, regionalt och lokalt.

Nationellt handlar det bland annat om datahantering och regelverk. De intervjuade upplevde reglerna kring hälsodata från appar som svåra att tolka och omsätta i praktiken.

– Det kan skapa osäkerhet hos dem som ska fatta beslut om införande och i värsta fall innebära att man avstår från att implementera ett verktyg.

Maria Fagerström efterlyser tydligare regler, standarder och praktisk vägledning. Hon ser också ett kvalitetssäkrat och kontinuerligt uppdaterat nationellt appbibliotek som ett möjligt stöd. Där skulle verktyg kunna bedömas utifrån bland annat evidens, kvalitet och datasäkerhet.

– Då behöver inte varje enskild verksamhet göra samma omfattande bedömning på egen hand.

Regionalt behövs enligt henne mer professionsspecifik vägledning. Det kan exempelvis hjälpa barnhälsovårdssjuksköterskor och skolsköterskor att se hur ett digitalt verktyg passar in i deras uppdrag och visa att användningen har stöd i organisationen.

Chefen måste göra mer än att säga ja

När beslutet om införande är fattat blir den lokala styrningen avgörande. I studierna såg Maria Fagerström att det hälsofrämjande uppdraget ibland hamnade i skymundan av vårdcentralens eller skolans övriga arbete.

– Chefen behöver göra mer än att ”godkänna” att ett verktyg införs.

Det handlar om att planera införandet, tydliggöra varför verktyget ska användas och koppla det till verksamhetens mål. Chefen behöver också skapa utrymme för gemensamt lärande och följa hur användningen fungerar över tid.

En utbildning i hur appen fungerar räcker alltså inte.

– Personalen behöver involveras som aktiva deltagare i implementeringen, inte enbart som mottagare av ett redan färdigt beslut.

Medarbetarna behöver exempelvis kunna diskutera när verktyget passar in i arbetsflödet, vad det förändrar och vilka rutiner och vilket stöd som behövs.

Sju råd för införandet

Ett vanligt misstag är enligt Maria Fagerström att lägga för stor vikt vid själva verktyget och för lite på förberedelserna.

– Lägg kraft på förberedelsefasen! Det är lätt att tro att det räcker med ett evidensbaserat och användarvänligt verktyg.

Utifrån forskningen lyfter hon sju områden att arbeta med:

1. Säkra datahanteringen. Undersök tidigt om organisationen kan lagra och hantera den hälsodata som verktyget genererar och se till att medarbetarna vet vad som gäller.

2. Utgå från behoven. Bedöm hur verktyget passar verksamhetens rutiner, arbetssätt och uppdrag – och behoven hos dem som ska använda det.

3. Pilottesta först. Testa verktyget i verklig verksamhet innan det införs brett.

– Genom att pilottesta går det att fånga upp sådant som inte har kunnat förutses och göra nödvändiga anpassningar innan verktyget införs i större skala.

4. Ta in regionala aktörer tidigt. Professionsspecifika organisationer kan bidra med samordning, vägledning och legitimitet.

5. Säkra ett aktivt lokalt ledarskap. Chefen behöver skapa förutsättningar, förklara syftet och följa arbetet över tid.

6. Skapa gemensamma forum. Ge personalen möjlighet att diskutera hur verktyget påverkar det praktiska arbetet och lära av varandra.

7. Engagera slutanvändarna. Introducera inte bara appen vid ett enskilt besök. Använd fler forum och följ upp hur patienter, elever eller föräldrar faktiskt använder och upplever den.

Användarna påverkar vad som händer sedan

Slutanvändarnas betydelse blev särskilt tydlig i studierna med gymnasieungdomar. Deras inställning till appar för psykisk hälsa och hur väl verktyget passade ihop med sådant de redan använde påverkade hur de tog emot det.

Ungdomarna ville dessutom prata med andra om appen och dess innehåll.

– Ungdomarna ville gärna diskutera psykisk hälsa och appen i klassrummet. Det innebär att en liten app, som man kanske tror är enkel att införa, får många ringar på vattnet för hur lärare och mentorer jobbar med psykisk hälsa.

Maria Fagerström såg också att personalen lärde sig tillsammans med användarna när verktygen började användas. Därför behöver verksamheten fånga upp erfarenheter under hela införandet, inte bara utvärdera resultatet i efterhand.

– Det går alltså inte att förutse allt innan implementeringen startar.

Det digitala verktyget kan samtidigt påverka ett arbetssätt som bygger mycket på samtal och relationsskapande. Några av de intervjuade sjuksköterskorna upplevde att verktyget ibland kunde hamna emellan dem och personen de mötte.

Samtidigt beskrev personalen ett behov av att det hälsofrämjande arbetet följer med i digitaliseringen. Med begränsade resurser kan digitala verktyg också göra det möjligt att förlänga stödet efter det fysiska mötet.

– Implementering av en hälsoapp bör ses som implementering av ett arbetssätt, snarare än enbart införandet av ett digitalt verktyg.