Attityder till psykisk ohälsa påverkar stödet till medarbetaren

Psykisk hälsa Hur chefer bemöter medarbetare som mår psykiskt dåligt beror inte bara på deras egen inställning till psykisk ohälsa. Attityden hos kollegor och arbetsplatsen i stort har lika stor betydelse.

Attityder till psykisk ohälsa påverkar stödet till medarbetaren
– Stigma mot psykisk ohälsa är ett problem i både samhället och arbetslivet, säger Monica Bertilsson. Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet

Tidigare forskning har visat att chefer med stigmatiserade attityder mot psykisk ohälsa blir begränsande i mötet med medarbetare som mår psykiskt dåligt. Nu visar studier från Göteborgs universitet att även attityderna hos chefskollegor och arbetsplatsen i stort smittar av sig på bemötandet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

I studien har forskarna undersökt relationerna mellan chefers möjligheter att stötta medarbetare och de omgivande attityderna i organisationen: hos anställda, hos chefskollegor och på arbetsplatsen som helhet.

Påverkar möjligheten till stöd

Resultaten visar att stigmatiserade attityder till psykisk ohälsa i det större sociala sammanhanget på jobbet kan ha lika stor betydelse som enskilda chefers attityder.

Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har varit ledande i studien. Hon konstaterar att stigma mot psykisk ohälsa hindrar många medarbetare från att berätta om sina besvär. Det påverkar också deras möjligheter till stöd på arbetsplatsen.

I studien fick cheferna se korta filmer där skådespelare agerade medarbetare och berättade om sina svårigheter att klara av jobbet. Filmerna avslutades med ett ”jag undrar om jag behöver sjukskriva mig”. Därefter skulle cheferna välja bland olika förslag på åtgärder.

Tre grupper av åtgärder

Arbetsplatsåtgärderna var uppdelade i tre grupper:

  • Förändringar i arbetsmiljö eller arbetsuppgifter
  • Stöd eller hjälp från expertresurser
  • Dagligt planeringsstöd från chef eller stödperson bland arbetskamraterna, alltså ett mer socialt stöd

Studien påvisar ett signifikant samband mellan chefers egna attityder till psykisk ohälsa och samtliga tre åtgärdstyper.

Med högre grad av negativ attityd hos chefen följde en lägre grad av åtgärder i alla grupperna. Men även negativa attityder i organisationen i stort och bland chefskollegor gjorde att man valde en lägre grad av åtgärder inriktade på arbets- eller miljöanpassning.

För den andra åtgärdstypen, expertresurser som exempelvis företagshälsovård, var det enbart negativa attityder bland chefskollegor som ledde till mindre användande.

För den tredje och mer sociala åtgärdstypen var cheferna negativt påverkade av alla tre typer av organisatoriska attityder.

Åtgärderna uteblev

Beroende på typ av åtgärd och bland vem attityderna fanns slutade mellan 5 och 16 procent av mötena i studien i uteblivna åtgärder på grund av negativa attityder till psykisk ohälsa. Här hade omgivande attityder något större betydelse än chefens egna.

Studien ingår i projektet Chefer som agerar: Betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext vid chefers åtgärder för medarbetare med vanlig psykisk sjukdom. Projektet är finansierat av Afa Försäkrings FoU-program ”Att leva och arbeta med psykisk ohälsa”.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan