Bra teamarbete minskar risken för vårdskador

Det finns hårda fakta som visar att satsning på teamträning och teamorganisering har en konkret betydelse för resultaten i vården.

Ett välfungerande team presterar generellt bättre, har en högre grad av delaktighet, nyttjar teamets samlade kompetens och bidrar i högre grad till kreativitet och innovation än så kallade psutdoteam.

Minskad risk för vårdskador

Välfungerande team är även bättre rustade att hantera stress i arbetsvardagen. Inom vården innebär det dessutom minskad risk för vårdskador och dödsfall.

– Gedigna studier från bland annat NHS (Englands nationella hälso- och sjukvårdsorganisation reds anm) visar till och med att välfungerande teamarbete har betydelse för att minska infektioner och andra typer av problem efter till exempel en operation, konstaterar Nalika Tjärnberg.

Nalika Tjärnberg är chef för forskningsenheten Livsmedicin på Region Västerbotten. Hon har tidigare arbetat som senior konsult inom arbets- och organisationspsykologi där hon specialiserat sig mot teamarbete och teamorganisering.

Bidrar till en säkrare vård

En forskare som hon haft ett nära samarbete med är professor Michael West som vigt sitt arbetsliv åt att studera och bistå med evidensbaserad kunskap kring teamarbetets betydelse för resultaten i sjukvården. Både när det gäller vårdpersonalens upplevelse av sin arbetsmiljö liksom patientnöjdhet och patientsäkerhet.

– Michael Wests resultat pekar på att ett förbättrat teamarbete med fem procent skulle rädda ungefär 40 liv per år på ett traditionellt akutsjukhus inom NHS, förklarar Nalika Tjärnberg.

Enligt henne har även har även andra forskare kommit fram till liknande resultat och de kan därför sannolikt ses som generaliserbara – välfungerande team bidrar till en säkrare vård.

Alla team arbetar inte som team

Definitionen av de mest basala grunderna för ett ”verkligt” team är att gruppens deltagare arbetar utifrån gemensamma mål, att man upplever att man behöver samarbeta för att nå målen och att man även regelbundet reflekterar över sitt gemensamma arbete.

Men det är inte alla team som verkligen arbetar på det sättet.

I Michael Wests och hans kollegors longitudinella studier inom NHS uppgav 90 procent av medarbetarna att de jobbade i ett team, men bara cirka 40 procent kunde checka av de tre grundkriterierna för att arbeta i ett “verkligt” team.

Buffrande effekt mot stress

Bara för att man grupperas som ett team innebär det alltså inte att man jobbar teambaserat. Michael West kunde dessutom se att dessa så kallade psudoteam presterar sämre, är mer sårbara för stress, överväger i högre grad att säga upp sig från sin arbetsplats och är mer utsatta för våld och hot. Även pateintsäkerheten påverkas negativt.

Nalika Tjärnberg förklarar att teamarbete även har en koppling till förmågan att hantera pressade situationer. Detta har flera forskningsstudier kommit fram till. Ett basalt behov för oss människor är att uppleva att vi ingår i stödjande och inkluderande sammanhang, där blir ens hemteam i arbetsvardagen avgörande.

– Under pandemin som varit ytterst påfrestande för vårdpersonal kan vi anta att teamet som sådant har haft en buffrande effekt mot stress och utmattning.

Fler kompetenser behöver samspela

Nalika Tjärnberg konstaterar att teamarbete är en viktig komponent för att lösa komplexa frågeställningar, något som exempelvis är nödvändigt för att klara omställningen till god och nära vård.

– Fler kompetenser behöver samspela för att vi ska lyckas med den gigantiska transformationen som vården står i och inför. I reformarbetet lyfts bland annat interprofessionellt arbete fram för att vi ska lyckas. Teamarbete behövs för anpassade innovationer, för att utveckla nya vårdflöden och för att arbeta mer patientcentrerat, konstaterar hon.

Efterlyser mer teamträning

Hälso- och sjukvården ligger på många sätt redan långt fram när det gäller teamarbete. Det ligger på många sätt i hälso- och sjukvårdens DNA. Men Nalika Tjärnberg tror att det behövs tydligare och mer gynnsam styrning, ledning och stöd från organisationerna för hur man kan samarbeta. Och då inte bara inom team utan också mellan olika team, kliniker och olika intressenter emellan.

Dessutom skulle hon vilja se en generell satsning på att höja kompetensen kring grunderna för välfungerande team och teamorganisering på systemisk nivå. Fler styrlogiker behövs för att möjliggöra detta.

– Jag tror att vi skulle vinna mycket på att få in mer teamträning i verksamheten. Att arbeta teambaserat är en kompetens i sig, oavsett grundprofession, som vi inte kan ta för given att alla behärskar, säger hon.

Ett välfungerande teamarbete:

• minskar dödligheten,
• leder till högre patientnöjdhet,
• ökar medarbetarnas engagemang
• minskar risken för fel och arbetsskador,
• minskar stress, sjukfrånvaro, personalomsättning samt mobbning på arbetsplatsen.