Inga produkter i varukorgen.
Brist på personal och samverkan stora problem 2017 enligt IVO:s rapport
Kompetensförsörjningen är ett fortsatt stort problem för vård och omsorg i Sverige. Olika instanser inom vården är dåliga på att samverka. Och trots att man idag talar så mycket om personcentrerad vård brister just detta att sätta patientens behov i fokus på många håll.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det är några av de viktigaste iakttagelserna då IVO, Inspektionen för vård och omsorg, summerar fjolårets arbete i Rapporten ”Vad har IVO sett 2017?”. I förra veckan lämnades rapporten till regeringen.
Kompetensförsörjningsproblemen märks nästan överallt, enligt IVO. ” Vi ser det inom alla delområden och det rör allt från otillräcklig bemanning på äldreboenden och brist på sjuksköterskor inom specialistvården, till tandläkare som har dålig kunskap om vårdgivaransvaret och personal på larmcentralerna som inte har tillräcklig kompetens för att bedöma inkommande samtal”, skriver man. Konsekvenserna av att ha för lite personal eller personal med fel kompetens kan vara felbehandlingar, brist på vårdplatser, uteblivna uppföljningar, felplaceringar, långa väntetider och en ansträngd arbetssituation, skriver man vidare.
Utifrån vad man har sett av dessa problem kommer IVO att utforma flera av sina tillsynsinsatser i år och de kommande två åren.
Bristen på samordning inom vården ser IVO framförallt för personer med samsjuklighet, till exempel gamla med omfattande vårdbehov, unga med psykisk ohälsa och personer med missbruksproblematik. ” Det är inte den enskilde som själv ska samordna sina insatser. Men detta är just vad många faktiskt tvingas göra.” skriver IVO.
– IVO ser återkommande i tillsynen att ansvaret för helheten genom vård- och omsorgskedjan brister. Beslutsfattare inom kommuner och landsting kan bidra genom att i större utsträckning än idag utforma gemensamma mål och uppdrag för vård och omsorg över huvudmannagränser, säger Sabina Wikgren Orstam, avdelningschef IVO avdelning öst i en kommentar.
IVO understryker behovet av en förändring just vad gäller samordning, och det är något som även utredningen Effektiv vård tidigare har gjort.
Individanpassningen inom vården brister enligt IVO tydligt inom den psykiatriska specialistsjukvården. Detta får konskvenser, menar IVO och hänvisar till forskning som styrker att tiden som läggs ned på att involvera patient och anhöriga från början leder till både kortare vårdtid och mer nöjda patienter och även ge effektivare utskrivningsprocesser.
Inom äldreomsorgen ser IVO brister i samarbetet mellan hemtjänst och hemsjukvård. Många som arbetar inom äldreomsorgen har bristfälliga kunskaper om demens, och en del av de anställd har inte fullgod språklig kompetens.
Några ljusglimtar som IVO har sett är att alltfler arbetsgivare jobbar hårt för att lösa kompetensbristen. En uppföljning under 2017 av cirka 300 Lex Maria-anmälningar visar på att det lärande som sker i verksamheterna i samband med lex Maria-processen sakta men säkert ökar i styrka.
IVO drar också vissa slutsatser hur inspektionens egna insatser bör förbättras. Ibland, konstaterar de, har resultatet av myndighetens insatser inte lett till några varaktiga förändringar, och de vill därför utveckla metoder som gör att de blir bättre på att bli en del av lösningen.
Tillsyn med systemansats
Under 2017 testade IVO att genomföra tillsyner med systemansats inom både hälso- och sjukvården och) omsorgen. Målet med en tillsyn med systemansats är att göra en genomlysning av vad som skapar risker i verksamheten och vad som gör att de kvarstår.
Vid den sortens tillsyn fokuserar IVO på organisation, ledning och styrning, systematiskt förbättringsarbete och andra delar som kan ha betydelse för verksamheten på en enskild enhet.
Den här metoden ger en större förståelse för bakomliggande faktorer, men medför också nya utmaningar, konstaterar man.
En annan uppgift för IVO under 2017 var att förbereda inför de förändringar som skett i början av 2018 då lagen om patientklagomål ändras. Inför lagens ikraftträdande har myndigheten anpassat hantering av klagomålen och utvecklat den befintliga e-tjänsten där vårdgivare kan göra anmälningar direkt till IVO.
8 340 klagomål till IVO 2017
Klagomålen från patienter och anhöriga till IVO ökade under 2017. Totalt inkom 8 340 klagomål, en ökning med 1 159 jämfört med 2016. IVO fattade beslut i 7 562 klagomål, en ökning med 475. Under 2017 utreddes 4 354 klagomål. Nästan 40 procent av dessa avslutades med kritik. De klagomål som utreddes handlade främst om brister i vård och behandling som patienten fått samt utebliven, felaktig eller fördröjd diagnos.
Kirurgi var området med flest klagomål, 1262 utreddes och 456 slutade med ett kritikbeslut, 993 klagomål gällde primärvård, varav 405 fick ett kritikbeslut. Inom invärtesmedicin utreddes 449 anmälningar och 158 fick kritikbeslut. Psykiatrisk specialistsjukvård hade 443 anmälningar som utreddes och 166 kritikbeslut. Akutmottagning 398 utredda anmälningar, 152 kritikbeslut. Äldreomsorgen hade bara 149 anmälningar men den högsta andelen (54 %), 80 kritikbeslut. Tandvård hade 135 anmälningar och 72 kritikbeslut.
