Sjuksköterskor i Sverige arbetar hårt idag. Det är brist på resurser och svårt på att få tag på kompetent personal. Eftersom de dessutom ägnar allt mer tid åt att använda digitala system är det viktigt att tekniken de använder är funktionell. Inte minst Covid-19-pandemin har ökat användningen och behovet av fungerande digitala system för både patienter och vårdpersonal.
De system som används inom vården bör därför underlätta sjuksköterskornas arbete i så stor utsträckning som möjligt.
Detta påverkar inte bara effektiviteten i sjuksköterskornas dagliga arbete utan även hur sjuksköterskorna upplever sitt arbete. Sjuksköterskorna känner sig inte lyssnade på när nya system utvecklas för dem.
Det fragmenterade systemlandskapet, dålig kommunikation och icke-intuitiva användargränssnitt är de största problemen med digitala system i sjuksköterskornas dagliga arbete enligt vår studie Rage against the machine: How bad IT systems undermine nurses’ work – and what to do about it.
Dessa problem kan påverka både patienternas och sjuksköterskornas säkerhet. Sjukhusen förlorar resurser när tid läggs på onödiga uppgifter på grund av att digitala system inte är anpassade för sjuksköterskornas vardag.
Detta påverkar inte bara effektiviteten i sjuksköterskornas dagliga arbete utan även hur sjuksköterskorna upplever sitt arbete. Sjuksköterskorna känner sig inte lyssnade på när nya system utvecklas för dem.
84 procent av sjuksköterskorna uppgav att de sällan eller nästan aldrig känner att deras behov hörs när man utvecklar och förbättrar de digitala system som används. Samtidigt är de slutanvändare av dessa system och ägnar i genomsnitt 60 procent av sin tid åt att använda dem.
Om sjuksköterskorna kunde åtgärda bara en sak med det nuvarande IT-landskapet skulle det vara att minska antalet system som de måste använda.
För att verkligen underlätta sjuksköterskornas arbete måste man ta hänsyn till dessa behov och önskemål när man bygger upp system för hälso- och sjukvården. Många organisationer har först nu börjat inse vikten av system som kan underlätta vardagen.
Hur kan då digitala plattformar stötta vårdpersonalen i deras faktiska vårdarbete? Om sjuksköterskorna kunde åtgärda bara en sak med det nuvarande IT-landskapet skulle det vara att minska antalet system som de måste använda. Möjligheten att få tillgång till olika uppgifter via ett och samma system skulle kunna effektivisera deras arbete avsevärt.
Andra saker som skulle kunna förbättra användbarheten av IT-system inom vården, enligt sjuksköterskorna:
- Smidigare dataöverföring mellan olika system och yrken.
- Enkla, tydliga och färgkodade användargränssnitt för att göra det lättare att navigera och hitta information.
- Bättre sökfunktioner och filtreringsmöjligheter.
- Ett enklare sätt att få en överblick över patientens situation.
- Lösningar för distansarbete: videokonsultationer och andra metoder för att minska behovet av att flytta fram och tillbaka mellan olika platser.
- Surfplattor och telefoner med program som är lätta att använda.
Vissa sjuksköterskor har redan använt system med ovan nämnda funktioner och de har upplevt en förbättring i sitt dagliga arbete. Detta visar att om man lyssnar på slutanvändarnas behov kan man få till stånd bättre lösningar.
Att samla in data och underlätta vårdarbetet är två variabler som hör ihop. Att utforma användarvänliga, intuitiva och tydliga system som stöder omsorgsarbetet kan bidra till att enkelt och tillförlitligt samla in uppgifter som annars skulle gå förlorade.
Genom att uppgradera sjuksköterskors och annan vårdpersonals digitala system skulle den övergripande vården och välbefinnandet för både yrkesverksamma och patienter förbättras.
Henrik Tötterman, Healthcare Design Trainee, Reaktor