-->

Detta krävs för att vässa vårdgarantin

Vårdköer Vårdgarantin har inte kortat väntetiderna. Därför krävs det ytterligare insatser, inte minst med fokus på en god och nära vård. Det konstaterar Gunilla Gunnarsson som nu presenterat Tillgänglighetsdelegationens slutbetänkande.

Detta krävs för att vässa vårdgarantin
Utredningen föreslår en rad insatser för att korta väntetiderna i vården. Foto: Adobe Stock

I fredags överlämnade Tillgänglighetsdelegationen och regeringens särskilda utredare Gunilla Gunnarsson sitt slutbetänkande om hur kötiderna inom vården ska kunna kortas till socialminister Lena Hallengren.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Köerna är längre än någonsin

I utredningen Vägen till ökad tillgänglighet konstaterar Gunilla Gunnarsson att väntetider och köer inom vården är ett “långvarigt problem utan lösningar”.

– Den lagstadgade vårdgarantin har inte följts och min känsla är att tillgängligheten inte har haft största prioritet. Kanske på grund av att vi har goda medicinska resultat för övrigt och att man har lutat sig mot det, kommenterade Gunilla Gunnarsson när hon presenterade utredningen.

Gunilla Gunnarsson konstaterar att vårdgarantin inte har kortat vårdköerna, tvärtom är de längre än någonsin.

Många väntar på vård

I mars 2022 var det 462 000 som väntade på sitt första besök och av dem var det 136 000 personer som hade väntat över 90 dagar. När det gäller väntetider för operation eller annan åtgärd så var det i mars i år 160 000 som väntade, varav 65 000 hade väntat över 90 dagar.

– Det är tyvärr så, även under 2021, att det är en obalans mellan inflöde och utflöde. Produktionen skulle behöva vara större än vad den är, för just nu så växer fortsatt kön, säger Gunilla Gunnarsson.

Lärdomar från pandemin

Hon poängterar dock att det finns en hel del goda erfarenheter från pandemin som vården bör ta vara på. Det gäller exempelvis medarbetarnas engagemang, prioritering av kärnverksamheten, den digitala utvecklingen och samverkan över klinik- och sjukhusgränser.

Dessutom är det viktigt att nu fortsätta arbetet med driva omställningen till nära vård i mål.

– Det finns en väg framåt och den vägen består av många olika insatser som både regionerna och staten kan bidra till, säger hon.

Utredningen föreslår en rad insatser, bland annat:

  • Utökat informationskrav. Patienten ska få veta vem som är fast läkarkontakt och fast vårdkontkat. Och få kontaktuppgifter till dessa.
  • Patienten ska få information samlat och digitalt. Tidpunkten för vården ska så långt som möjligt ska väljas i samråd med patienten.
  • Vårdgarantin utvidgas så att den omfattar alla medicinska bedömningar i primärvården. I dag gäller vårdgarantin endast nya besvär eller oväntade eller kraftiga förändringar av tidigare kända hälsoproblem.
  • Inom primärvården ska patienter få kontakt med vårdgivare samma dag. Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska ske inom sju dagar, i dag gäller tre dagar. Därtill föreslås att undersökningar och behandlingar ska omfattas av vårdgarantin och ges inom 60 respektive 90 dagar.
  • För specialiserad vård föreslår utredningen att tidsgränsen för medicinsk bedömning skärps från dagens 90 dagar till 60 dagar. Vidare föreslås att undersökningar ska omfattas av vårdgarantin och ges inom 60 dagar.
  • Utredningen föreslår även att regionerna inom 14 dagar ska informera patienten om när de ska få vård, både vad gäller primärvård som specialiserad vård.
  • Regionens ansvar att erbjuda vårdgaranti föreslås även utökas så att utomlänspatienter som listat sig hos en vårdcentral i regionen omfattas av vårdgarantin inom primärvården.

Regeringen kommer nu att skicka betänkandet på remiss.